När förslaget om den nya abortlagen gick ut på remiss protesterade kristenheten: Såväl Svenska kyrkans präster, lekmän och ärkebiskop som frikyrkliga och katoliker. Politiker med kristna värderingar – många fler då än nu – uttryckte sitt ogillande. Och självklart stod Kd (dåvarande Kds) med Alf Svensson i spetsen på barrikaderna. Läkare, barnmorskor och annan vårdpersonal var också starkt kritiska till lagen.
Vad har hänt sedan dess? Vi har vant oss vi det onormala. Det som var en orsak till bestörtning, som sunt förnuft och samvete omedelbart reagerade på, har blivit ett område som präglas av tystnad, feghet och rationaliseringar. Vi har låtit denna livsföraktande abnormitet som fri abort utgör bli en accepterad del av vårt samhälle. I stället för att bjuda motstånd mot dödskulturen har vi bit för bit resignerat inför, och anammat, den ideologi och människosyn som ligger bakom abortlagen.
Vi i Kristna Värdepartiet vägrar att acceptera fri abort som något normalt. Vi vill tala lika högt och tydligt om detta, som de människor som stod för kristna värden gjorde på 1970-talet. Vi kommer att tjata om de ofödda barnens rätt tills någon lyssnar. Samtidigt räcker vi ut handen till alla som vill stå med oss i kampen, oavsett tro, kultur och politisk tillhörighet.
På livets söndag, 13 december, kommer vi att anordna en manifestation på Mynttorget i Stockholm. Arrangemanget är fritt från partipolitik och öppet för alla som tillsammans med oss vill sörja abortlagens offer: 1,3 miljoner unga människor.
Annette Westöö, för Kristna värdepartiets styrelse
