Jag växte upp i ett karismatiskt sammanhang där det talades mycket om Andens gåvor så som de beskrivs i 1 Kor 12:8–10. Det fanns en tydlig hierarki, där det talades mest om gåvorna relaterade till "under", "bota" och "profetera", medan andra sällan eller aldrig nämndes. Till de senare hörde "kunskapens gåva" och "gåvan att skilja mellan andar".
Jag påminns om detta när jag läser boken ”God and Donald Trump” av Stephen Strang, samma dag som Dagen rapporterar om en konferens i Stockholm som betonar vikten av att lyfta fram tre så kallade ”tjänstegåvor” (aposteln, profeten, evangelisten) – om inte kristendomen ska gå under inom en generation.
Den slarvigt skrivna boken skulle kunna avfärdas som ovidkommande brus om det inte var för att författaren är en inflytelserik person, grundare och vd för det stora medieföretag som bland annat ger ut tidskiften Charisma och The Modern English Version Bible.
Innehållet på de drygt 200 sidorna kan sammanfattas i några meningar:
- Gud har utvalt Donald Trump att rädda USA, en nation med en särskild betydelse och roll i Guds plan.
- Valresultatet är att betrakta som ett mirakel som visar på Guds suveränitet.
- Gud hade långt innan valnatten genom sina tjänare profeterna talat om hur det skulle gå, samtidigt som han uppmanat sina trogna att mobilisera i "en andlig kamp med övernaturliga dimensioner".
Donald Trump – som visserligen bara är en "baby-kristen" och som ibland uttrycker sig klumpigt – har genom sin politik, sina redan fattade beslut och sitt stöd och lyssnande på USA:s riktiga kristna visat att han verkligen är den president som USA behöver.
En seger för Hillary Clinton och hennes ”yttersta-vänster-program” hade däremot betytt den slutliga katastrofen för landet.
Strange skriver på ett sätt som lämnar utrymme för tvetydighet avseende den egna positionen, men läsaren får definitivt intrycket av att han delar tv-predikanten James Robinsons tanke att de ”vänsterkristna” som stödde Clinton ”var kontrollerade av en annan makt, en makt i Andens osynliga övernaturliga värld” och att de ”blev lurade av den store Lögnaren”, samma makter som låg bakom Jesu korsfästelse. På liknande sätt citerar han till synes med gillande Newt Gingrich valkommentar: “… det är under vår värdighet att ens bry oss om de där fega och snörvlande gnällspikarna som var Trump-motståndare”
Trumps bästsäljare ”Art of the Deal” används som källmaterial, trots att spökskrivaren Tony Schwartz uttalat att han inte har en aning om vad som är sant i den boken. Strange upprepar mängder av Trumps dokumenterat falska påståenden. Presidenten beskrivs som en god familjeman utan kommentar om utomäktenskapliga affärer eller de dryga dussintalet kvinnor som anklagar honom för sexuella trakasserier. Han beskrivs som en stor filantrop, utan omnämnande av alla exempel av missbruk av Donald J Trump Foundation, etcetera etcetera.
Boken bjuder på en smärtsam och smått otäck läsning. Inte minst för den som har en grundläggande respekt för "det profetiska" och som inser den rikedom som finns i "Andens gåvor" – men som också har djupgående egna erfarenheter av olika sorters missbruk av kristendomens karismatiska dimension. Vilka är det egentligen som går mest vilse? Vem står närmast "den store Lögnaren" och vem framstår mest som "en Laglöshetens människa"?
För min egen del blir svaret tydligare för varje dag som går. Fram till 1 maj 2018 hade granskarna på Washington Post dokumenterat 3001 falska eller vilseledande uttalanden från Trump under hans då 466 dagar som president. Trump-anhängarna avfärdar sådant som ”fake news”. Själv är jag övertygad om att de amerikanska evangelikalernas stöd för trumpismen kraftigt bidrar till ett avståndstagande från kristen tro i vårt land och i många andra delar av världen. Frågan är vad nya eller gamla ”apostlar, profeter och evangelister” kan göra åt det?
Boken slutar med en stark uppmaning att "bedja för president Trumps säkerhet och framgång", och ansluta sig till de förebedjare och profeter som via Potus shield bildar en "andlig sköld".
Själv ber jag om att Gud ska utrusta fler med den där gåvan om att skilja mellan andar. Och funderar på hur ett samtida uttryck för att klä sig i säck och aska skulle kunna se ut.
Pekka Mellergård, överläkare och f d rektor på Örebro teologiska högskola (ÖTH)
