Kyrkans frihet är väsentlig. Så avgörande att det genom kyrkohistorien finns ett begrepp för det, libertas ecclesiae. Med det avses att kyrkan ska styras, inte av statens, samhällets, opinionens och ideologiernas maktspråk, utan av dess Herre, Jesus Kristus. För sin frihets och trohets skull måste kyrkan lägga örat mot Skriftens ord för att förstå sin kallelse. Jesus sände inte apostlarna för att de skulle stå för några partipolitiska värderingar, han sände dem för att de skulle vara försoningens sändebud, för att de skulle proklamera att Jesus är Herre och vittna om hans seger över döden vid uppståndelsen.
Alltsedan apostlarnas första tid har emellertid olika makthavare försökt behärska kyrkan. Oavsett om det varit kejsare, kungar, diktatorer eller demokratiskt valda partier så har man försökt tvinga sina idéer på kyrkan. Inte sällan har resultatet varit förödande. Ändå har kyrkan rest sig gång på gång för att kasta av sig tidens och opinionens fångdräkt.
I dag lider också Svenska kyrkan av att många vill dominera henne och färga hennes identitet med sina egna värderingar.I Jesper Eneroths debattartikel i Dagen för att motivera socialdemokraternas deltagande i kyrkovalet är detta påtagligt. Tydligare kan det inte bli att partipolitiken inte har i kyrkan att göra. Ändå har Svenska kyrkan fastnat i de partipolitiska värderingarnas grepp.
Belysande är det när Eneroth skriver, att vad som förenar dem som kandiderar för S är engagemanget i och för Svenska kyrkan och de socialdemokratiska värderingarna. Problemet är inte engagemanget i Svenska kyrkan - utan de socialdemokratiska värderingarna. Andra partier hade skrivit Vänsterns eller Centerns eller Miljöpartiets.
C S Lewis påpekade att när man sätter ordet och efter kristen, så riskerar vad som kommer efter och att dominera. Kristen och feminist, kristen och socialdemokrat, kristen och miljöpartist ... Det sekundära blir det primära, det kristna görs till hantlangare för någonting annat. Då riskerar kyrkan att förlora sin identitet. I dag har det tillkommit alltför många och efter kristen, vilket är en orsak till att kyrkan blivit otydlig om trons centrum.
Inte med ett ord nämner Eneroth vad evangelium är, vem som är kyrkans Herre och vad kyrkan tror. För kyrkan har inga värderingar. Den har en tro, en bekännelse, en Herre. Problemet med de partipolitiska grupperna är att man vill komma med sina värderingar in i kyrkan utan att man själv som parti bekänner sig till kyrkans tro.
Läs mer: S kan inte svara om de bekänner sig till en Gud
Att enskilda förtroendevalda gör det är en sak, men om man ska engagera sig som parti i kyrkan måste också partiet rimligen dela kyrkans tro. Bekänna kyrkans bekännelse. Kyrkans centrum är Jesus Kristus och hennes gränser är att hon inte får böja sig för någon annan makt än Kristus. Oavsett om det är socialism eller kapitalism.
Eneroth hävdar att socialdemokraterna tar ansvar för kyrkan. Som om en ettåring tar ansvar för en tjugoåring? Men kyrkan fanns nästan tvåtusen år innan socialdemokratin. Och den dag S ligger på sin dödsbädd, kommer kyrkan fortfarande att leva, liksom den har överlevt alla de statssystem som försökt äga och behärska kyrkan.
Men det är naivt att tro att det djupaste motivet till S engagemang i Svenska kyrkan skulle vara omsorg om hennes välfärd, än mindre att partiet har en kristen övertygelse. Snarare handlar det om att man vill ha makt över Sveriges utan jämförelse största medlemsorganisation.
Så kommer då Eneroth med vad S vill. En öppen folkkyrka, alla människors lika värde och rätt, Sveriges bästa arbetsgivare. Om det är vi förstås överens. För vem vill ha en sluten kyrka, vem vill hävda människors olika värde eller att Svenska kyrkan ska vara en dålig arbetsgivare?
Läs mer: Ser S kyrkan som statskyrka?
Men frågan till socialdemokraterna och de övriga partipolitiska grupperna är, om vi också överens om att Jesus Kristus är Herre, om Skriftens auktoritet, om försoningen och frälsningen i Kristus? Och om att det inte är ett partis värderingar som ska styra kyrkan utan hennes ekumeniska bekännelse genom tiderna? För så menar Frimodig kyrka.
Frimodig kyrka vill att Svenska kyrkan ska vara tydlig i sin bekännelse till Jesus Kristus, att korsets tecken inte döljs. Vi vill att Skriftens auktoritet och kyrkans bekännelse genom tiderna ska vara avgörande i de beslut som fattas och inte samtidens ofta flyktiga värderingar. Vi vill stärka församlingarna till att evangelisera, bygga levande församlingar med ett härligt gudstjänstliv. Vi vill att församlingarna ska ha stor självständighet, vara lokalt närvarande så att hon möter tvivlare och sökare, trosvissa och andligt hungriga på ett lyhört sätt utan att förlora tydligheten om Jesus.
Berth Löndahl, ledamot i kyrkomötet för Frimodig kyrka
