I ett inlägg den 1 mars förordade jag att asylsökande som konverterar till kristendomen bör bedömas utifrån sina ursprungligen uppgivna asylskäl och att en eventuell konversion under asylprocessen i allmänhet inte bör påverka möjligheten till asyl.
Läs mer: Konvertiters rätt till asyl i Sverige måste prövas
Det finns väldigt många människor från fattigare länder som är beredda att gå långt för att få komma till Sverige eller något annat västland. Det gör att vårt asylmottagande måste vara robust och inte alltför lättmanipulerat. Det fanns till exempel tidigt tecken på att en oproportionerligt stor andel ensamkommande ungdomar sökte sig till just Sverige, eftersom det var lätt att få asyl som barn här. Det räckte i stort sett med att uppge att man var minderårig, så blev man också behandlad som sådan. Det ledde troligen till att tiotusentals unga män fick asyl på felaktiga grunder, och det har kostat svenska skattebetalare tiotals miljarder kronor, eftersom mottagande av ensamkommande barn är den dyraste formen av mottagande.
Trots tydliga tecken på att något inte stod rätt till dröjde det flera år innan medicinska åldersbedömningar började användas. Det måste bli ett slut på denna naivitet och tafatthet som präglat svenskt asylmottagande.
Läs mer: Robusta asylprinciper nödvändiga
Christer Angerbjörn påpekade korrekt (7 mars) att svensk domstol – efter utslag i EU-domstolen – måste göra en bedömning av riskerna som konversioner medför vid ett återvändande. Samtidigt säger EU:s asyldirektiv att ett land kan neka en asylsökande flyktingstatus om risken för förföljelse grundar sig på omständigheter som den sökande genom eget beslut har skapat efter att ha lämnat ursprungslandet. Vad jag kan förstå bör denna princip kunna tillämpas när det gäller konversioner som sker under asylprocessen.
Angerbjörn föreslår tillfälliga uppehållstillstånd, där äktheten i konversionen omprövas i samband med omprövningen av uppehållstillståndet. Men det finns inget som säger att bedömningen blir lättare efter ytterligare några år i Sverige. Man skjuter bara problemet framför sig. Det sista vi behöver är fler gråzoner, där asylsökanden får sväva i ovisshet under flera års tid.
I slutändan kan vi inte ha en ordning där människor kommer till Sverige utan asylskäl, konverterar till kristendomen, och sedan får asyl enbart baserat på konverteringen. Det strider mot grundtanken i asylsystemet. Vi måste ha tydliga, rättssäkra och hållbara principer för asyl, som inte ger utrymme för manipulation, och myndighetsprövningen måste ske snabbt och effektivt. Det är i längden bäst för alla parter.
Martin Kroon, professor i maskinteknik, Osby
