Kristna valarbetare tror på samma Gud - kämpar för helt olika partier

GISLAVED-JÖNKÖPING. Ingalill Dahlgren Nyberg tar gärna på sig pastorskragen under den röda S-jackan när hon ska fotograferas i valrörelsen. Fredrik Sveningson är scoutledaren i Equmeniakyrkan som har “strajpat” bilen med självporträtt för att samla personkryss och locka röster till Liberalerna.

Trots partiskillnaderna brinner båda för barns och ungdomars utsatthet. Dagen har lyssnat in vad som driver det “kristna fotfolket” i valrörelsen.

Längs Norra Storgatan i Gislaved tittar Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar, statsminister Magdalena Andersson (S) och Kristdemokraternas riksdagsledamot Andreas Carlson från Mullsjö ner från sina valplakat. Här vill även lokal- och regionpolitikern Fredrik Sveningson (L) från Anderstorp utanför Gislaved synas. Valaffischen han är på väg att sätta upp består av en stor bild på honom själv med texten: “Tidiga insatser för unga”.

Ett par bilar på vägen trycker på signalhornet när de passerar. Men så har Fredrik Sveningson också parkerat sin bil vid vägkanten. Nu i valrörelsen är den tapetserad med ett porträtt på honom själv och Liberalernas partimärke. “Bygg starka barn”, står det i blått på bildörrarna.

– Vad pinsamt, sa barnen därhemma när de först fick se den “strajpade” bilen. Den syns verkligen. Många tutar och vinkar när de kör förbi. Det gäller att köra extra lagligt, skrattar Fredrik Sveningson som numera försöker parkera “strategiskt” så att skyltningen ska märkas.

I linje med kristna värderingar

Fastighetsskötaren Fredrik Sveningson, 52, hör till dem i svensk kristenhet som har engagerat sig som politiker och som är verksamma lokalt och regionalt. Själv är han sprungen ur det liberala frisinnet med kopplingar till frikyrkan, och tycker att socialliberalismen ligger nära de kristna värderingarna. Hur många aktiva kristna som finns i politiken vet ingen riktigt, men Fredrik Sveningsons uppfattning är att de är ganska många – fler än vi tror.

Den gångna mandatperioden har han suttit i kommunstyrelsen i Gislaved, där Allianspartierna (M, KD, C och L) styr, och hoppat in som ersättare i en nämnd i regionalpolitiken i Jönköping. Nu satsar han framför allt på att komma in i regionfullmäktige, där han är förstanamn på listan, och där Liberalerna i dag saknar mandat från hans valkrets.

– Vi är ett ganska litet parti med bara två av 49 mandat i kommunfullmäktige i Gislaved. Så i valrörelsen får man göra mycket själv. Dela ut valreklam, ta fram inlägg i sociala medier, medverka i debatter på marknader, säger Fredrik Sveningson, som satsar på att dela ut 8 000 personvalsfoldrar före valet.

[ Lennart Sacrédeus (KD) drar sig ur riksdagsvalet efter abortutspel ]

Vill inte sitta på läktaren

Han var 44 år när han gav sig in i politiken på allvar, men han var med i Liberala ungdomsförbundet redan som ung.

– Man kan sitta på läktaren och skrika, eller så kan man ge sig in i matchen och försöka påverka resultatet. För mig var det självklart att inte bara sitta och gnälla, utan jag ville försöka göra något. Man ska inte överskatta sig själv, men jag tror ändå att jag kan göra en skillnad. Mina grundvärderingar kommer från uppväxten i kyrkan.

– Och det är tyvärr inte kö till nomineringslistorna i partierna, konstaterar han.

Pastor och politiker

Några mil från Gislaved möter jag Ingalill Dahlgren Nyberg, lokalpolitiker för Socialdemokraterna i Jönköping, och engagerad inom partiets sidoorganisation Tro och solidaritet, som samlar troende politiker på vänstersidan. Hon är pastor inom Equmeniakyrkan, och har nyligen gått i pension.

Vi möts i Immanuelskyrkan i Jönköping, dit hon varit knuten parallellt med att hon har fungerat som studentpastor på högskolan under 28 års tid. Hon kommer iklädd en knallröd t-shirt med S-rosen på, och har en svart pastorskrage med vitt “frimärke” i den röda väskan. På eget initiativ tar hon på sig den när det är dags för fotografering, även om hon inte vanligtvis bär den i partisammanhang.

– Jag har inget emot att ha pastorskragen på, men jag är inte med i partiet för att jag är pastor, utan för att jag är kristen, troende och socialdemokrat och kan lyfta de existentiella perspektiven i samtal, säger hon.

[ Debatt | Politiken behöver en varm kristenhet ]

Ingalill Dahlgren Nyberg kandiderar nu för sin tredje period i kommunfullmäktige. Hon sitter i socialnämnden samt i individ- och familjeomsorgsnämnden, där hon också är ordförande i ett utskott. Bara några kvarter bort i Jönköping ligger Per Brahe-gymnasiet där Socialdemokraterna i staden har sitt partihögkvarter strax intill. Här finns ett antal politiska tjänstemän anställda – en helt annan organisation än Liberalerna i Gislaved.

I kommunfullmäktige har partiet 23 av 81 mandat och styr i koalition med Miljöpartiet, Centern och Liberalerna.

Ingalill Dahlgren Nyberg har inga personliga valaffischer att visa upp när Dagen är på besök. Men de är på gång och ska tala om “ett rättvisare samhälle”, säger hon, och hänvisar till en judisk rabbin som var på besök under hennes tjänst som studentpräst på högskolan, och som sa att han hellre jobbade för rättvisa än fred.

– Fred är något man förhandlar om, och det finns alltid vinnare och förlorare, sa rabbinen. Rättvisa innebär, å sin sida, inte att alla får exakt lika, utan att människor ska känna sig rättvist bemötta och behandlade, och få det de behöver. När rättvisa råder uppstår fred.

Existentiella frågor viktiga

Den definitionen av rättvisa har hon nu med sig när hon kandiderar i politiken igen. Hon ångrar att hon inte startade sitt politiska arbete tidigare, och tycker hon har fått många nya lärdomar, inte minst från arbetet med utsatta ungdomar och familjer i kommunens individ- och familjeomsorgsnämnd. En nämnd som bland annat hanterar missbruksproblematik och omhändertagande av barn och unga.

– Jag har lärt mig mycket om mänskligt liv i vårt samhälle, om behov, och förtvivlan. Här handlar det verkligen om existensen. Det är en katastrof att få sitt barn omhändertaget, men det finns också föräldrar som söker socialtjänsten och vill ha hjälp för att de inte klarar av sin tonåring.

Tillbaka till Fredrik Sveningson i Gislaved. Sitt politiska engagemang för barn och unga motiverar han bland annat utifrån att han varit scout och scoutledare inom Equmeniakyrkan och SMU i Anderstorp i många år – och funnits med inom konfirmation och tonår. Där har han mött unga människor som inte riktigt har passat in i idrotten eller någon annanstans, men som har blivit mottagna som de är i kyrkornas värld.

Han citerar den “gyllene regeln” från Bergspredikan i Bibeln, om att “göra mot sin nästa det du vill att andra ska göra mot dig själv”. Politiken ser han som en förlängning av den kristna tron, att kunna göra något för dem i samhället som inte alltid syns och hörs mest – “den lilla individen”. Grunden till detta har han med sig från sin frikyrkoförsamling.

– Den psykiska ohälsan är en tickande bomb, som drar med sig så mycket. Som politiker ser jag att vi i dag har alldeles för långa köer till barn- och ungdomspsykiatrin. Det finns allt för många som mår dåligt – även i Gislaved.

– Jag brukar säga att bästa sättet att korta köerna är att se till att färre hamnar där – att jobba med förebyggande hälsoarbete så att det aldrig blir några köer.

[ Jesus vägrade säga vilken politisk sida som är den kristna ]

Möter mest positiva reaktioner

Skolan är en annan profilfråga för Fredrik Sveningson och Liberalerna.

– Som partiledaren Johan Pehrson sa i en debatt: Klarar man skolan så kastar man sällan sten på polisen och blir sällan gängkriminell.

Fredrik Sveningson tycker sig mest möta positiva reaktioner från väljare, även om det kan hetta till i sociala kanaler någon gång. Han säger att han vill fortsätta att försöka vara den lugna och diplomatiska person som han brukar beskrivas som, och som han ger intryck av att vara.

Just när det gäller kompetens kring de existentiella frågorna tycker Ingalill Dahlgren Nyberg att hon och andra troende politiker inom Tro och solidaritet har blivit sedda om en resurs av sitt parti. Det gäller i samband med katastrofer som Estonia och tsunamin, eller vid flyktingmottagande då det gäller att förstå människor med annan tro, tradition och kultur, menar hon.

– Det har historiskt funnits en väldig misstänksamhet mot det religiösa inom partiet, och finns fortfarande ibland hos en del. Här får vi vara med och överbrygga.

– Samtidigt blev man tidigare som kristen ibland ifrågasatt i församlingen för att man var socialdemokrat. Också det kan jag erfara fortfarande, även om det inte är på samma sätt; “Jaha, du är sosse”, skrattar någon i kyrkan, och tycker allt är sossarnas fel.

[ Därför lanserar Dagen en egen valkompass ]

Predikar på valdagen

På själva valdagen ska hon predika i Immanuelskyrkan i Jönköping. Hon är glad över att kyrkoårets text den dagen har temat medmänsklighet. På eftermiddagen blir det troligtvis att hjälpa till vid någon röstningslokal, för att på kvällen ansluta sig till Socialdemokraternas valvaka på en restaurang i Jönköping. Vad tror hon om valresultatet?

– Ja, tro får man göra i kyrkan, skrattar hon. Jag hoppas naturligtvis på fortsatt förtroende för oss socialdemokrater. Men om det vet vi inget förrän på valnatten. Det var lite deppigt sist, och samtidigt var man tacksam när det vände lite. Men det är ju så det är i en demokrati.

Just nu är det valrörelsen som gäller. Ingalill Dahlgren Nyberg berättar att hon bland annat har varit ute med statsminister Magdalena Andersson och landsbygdsministern för att knacka dörr och lämna valinformation. Samtal med väljare blir det för hennes del också vid partiets valstugor i Jönköping.

– Nästan alla vi möter tar emot information, och så pratar vi om aktuella frågor när människor önskar det. Pensionärer vill ofta prata om äldrevården och barnfamiljer är mer inne på skolan, mobbning, psykisk ohälsa eller klimatet.

För Liberalerna på riksplanet har det varit ett par tuffa år. Det sticker Fredrik Sveningson inte under stol med. Det har känts av även lokalt. Men det senaste halvåret har det gått framåt med nya partiledaren Johan Pehrson. Partiet ser i opinionsmätningarna ut att ta sig in i riksdagen, med sin nya positionering i det borgerliga blocket, eller i högerblocket, lite beroende på vem som gör beskrivningen. Gislavedspolitikern hoppas med det egna partispråket på en “liberal borgerlig regering”.

Fredrik Sveningsons föräldrar var aktiva liberaler i kommunen, då under namnet Folkpartiet. Så han har politiken lite i blodet – parallellt med frikyrkoblodet. De egna tre barnen får göra sin röst hörd genom ett familjeråd varje vecka. Frihet och frivillighet är viktiga ideologiska ord såväl i relation till samhället som till kyrkan – att inte vara tvingande. I kyrkan är det barnen själva som avgör om de vill gå till barnkören, scouterna och tonår, även om föräldrarna uppmuntrar. Det är också därför Fredrik Sveningson är med i det parti han valt, med frihet för individen.

Själv blev han på allvar politiskt aktiv bland annat som en motreaktion mot Sverigedemokraterna. Precis som sin partiledning vill han inte se SD i någon regering, men stödjer tanken på att man i riksdagen kan tänka sig att förhandla i sakfrågor.

[ Alla partiledare tog emot Guds välsignelse ]

Inte lika mycket tid för församlingen

Familjen Sveningson är en sjungande familj och brukar ibland medverka på gudstjänster, där föräldrarna och barnen sjunger tillsammans. Pappa Fredrik har varit scoutledare i många år, men just nu gör han ett uppehåll. Han hinner inte med kyrkan lika mycket som tidigare med tanke på det politiska engagemanget.

Bland församlingsvänner har någon undrat vart han har tagit vägen på senare tid. Men för Fredrik Sveningson handlar det inte om att på något sätt lämna tron, utan mer om att han måste prioritera sin tid. För det mesta går det bra att förena tron och politiken. Liberalismen och de kristna värderingarna går oftast hand i hand, menar han.

– Visst finns det sakfrågor där det någon gång kan krocka lite grand. Men så är det alltid i politiska partier, säger han utan att vilja konkretisera med exempel.

Han känner samtidigt stöd och respekt inför sitt politiska arbete från församlingens sida, där han är övertygad om att det finns en rad olika partisympatier, precis som i samhället i övrigt.

Ingalill Dahlgren Nyberg berättar att även hon har politiska rötter långt tillbaka i tiden i sin släkt. Hennes farfar var socialdemokrat och gruvarbetare i Långbans gruva utanför Filipstad och samtidigt ordförande i Missionsförsamlingen. Han kämpade mot dåliga förhållanden för gruvarbetarna, men brydde sig samtidigt om invånarna i Bosnien under inbördeskriget där på 1990-talet.

[ Statsministern: Jag har övervägt att gå med i kyrkan igen ]

Mormor engagerad i vita bussarna

Hennes mormor var å sin sida folkpartist och liberal i kommunfullmäktige i Bengtsfors. Och först när mormor var gammal fick Ingalill reda på att hon hade varit engagerad i Folke Bernadottes vita bussar och hämtat flyktingar i slutet på andra världskriget. Ingalill Dahlgren Nyberg har i samma anda ibland tagit strid – även inom sitt eget parti – i exempelvis flyktingfrågor och i frågor med internationell koppling.

– Det klart att både farfars och mormors livssyn om att bry sig om andra människor har präglat mig. Därför har jag heller aldrig varit vän av att politiker ska hålla på och hacka på varandra, och förlöjliga och misstänkliggöra varandra för att de har olika politisk hemvist.

När alla tänker lika så tänker ingen särskilt mycket.

—  Ingalill Dahlgren Nyberg

Hon är glad för kristet engagemang i flera olika partier – och har själv varit med och uppmuntrat kyrkligt aktiva att gå in i även andra partier än Socialdemokraterna.

– När alla tänker lika så tänker ingen särskilt mycket. Det är genom att lyssna på varandra vi kan utveckla och berika politiken.

Precis som Fredrik Sveningson i Gislaved hoppas Ingalill Dahlgren Nyberg på ett högt valdeltagande och säger att ett sådant är viktigt för demokratin, och för politikernas mandat att agera. Hon uppmanar såväl väljare som politiker att försöka tänka långsiktigt kring konsekvenser av olika politiska beslut; minst tio år framåt i tiden – inte bara den närmaste mandatperioden.

– Den som inte ens har röstat ska heller inte klaga, säger Ingalill Dahlgren Nyberg.

____________________________________________

Stor enkät - Kristna politiker: Därför bör du gå och rösta

Varför ska vi gå till vallokalen? Och varför behövs det kristna i politiken? Dagen ställde frågorna till några politiker med hemvist i kyrkorna.

Elisabeth Nordin Nobuoka, Miljöpartiet i Botkyrka, medlem i Equmeniakyrkan, Tumba:

– För att vår rösträtt är en förmån, något andra människor betalat ett högt pris för och än i dag dör för att få. Att rösta är att tacka Gud för den förmånen. Även en röst som inte läggs i valurnan påverkar valutgången.

– Vi är kallade att förvalta Guds skapelse och ha omsorg om varandra. I en demokrati görs det till stor del genom politiska beslut. Det behövs också politiker som förstår vad det innebär att vara religiös. Det märks i Botkyrka där jag bor.

Mats Hansén, Moderaterna i Uppsala, aktiv i Katolska kyrkan:

– Därför att Sverige är en demokrati. Vill vi behålla demokratin så bygger det på att vi faktiskt går och röstar. Det är vårt sätt att påverka.

– Självklart behövs det kristna i politiken. Kristna behövs överallt. Vi kan nog ha ett annat perspektiv än andra och en annan distans. Politik är ju inte religion, även om den kan bli det för en del. Politiken kan exempelvis möjliggöra för oss kristna att kunna leva ut vår tro. Politiken är inte målet utan medlet.

Inger Stenlund, Vänsterpartiet i Blattnicksele, Sorsele. Aktiv i Svenska kyrkan.

– Att rösta är för mig, inte bara viktigt utan en skyldighet. Vi har demokrati i vårt land och om vi inte utnyttjar den rätten, att i fria val rösta på det parti som står oss närmast, då gör vi ett avsteg från demokratin. Varje röst räknas, varje röst är viktig.

[ Helle Klein om mötet med Annie Lööf vid nattvardsstund efter mordet i Almedalen ]

– Kristna politiker behövs i politiken, som motvikt till dem som för fram rasistiska tankar, till dem som försöker skrämma oss med att människor från andra kulturer är ett hot mot vårt land. Som kristen tror jag på alla människors lika värde och en humanistisk människosyn.

Gunilla Gomér, Sverigedemokraterna i Alingsås, med i pingstkyrkan:

– Det är en demokratisk skyldighet, rättighet och plikt att gå rösta. Som kristen tycker jag det är extra viktigt att rösta eftersom det finns så många krafter som drar åt andra håll. Det kristna har hamnat i skymundan mot klimatet och andra frågor exempelvis.

– Ja, kristna behövs i politiken. Vi har en värderingskompass som är byggd på de kristna värderingarna. Den blir allt mer ovanlig i samhället, men behövs ur alla aspekter.

Jessica Hagård, Centerpartiet i Habo, bakgrund i pingst, men numera aktiv i Svenska kyrkan:

– Vi i Sverige tar ofta demokratin för given. Men man måste aktivt jobba och kämpa för den. Se till exempel hur de i Ukraina är beredda att dö för demokratin. Det minsta vi kan göra är att gå och rösta.

[ Ebba Busch: Integrationen vore löst om alla agerat som kyrkorna ]

– Många olika synsätt behöver stötas och blötas mot varandra i en demokrati. Jesus budskap är att behandla din nästa som dig själv – och att ha kärlek i botten. Det kan vi kristna ha med oss i politiken. Liksom att värna hela skapelsen. Jag tror och hoppas att vi kan bidra till en lite mjukare dialog.

Christopher Oskarsson, Kristdemokraterna i Bromma, aktiv i Filadelfiakyrkan i Stockholm:

– Sverige står inför många viktiga frågor där det finns en skillnad mellan de politiska blocken. Då är det viktigt att göra sin röst hörd. Den som inte röstar kan heller inte klaga. Demokratin har ju dessutom sin grund i den kristna värdeetiken.

– Som troende tror jag att Gud har lagt ner gåvor i alla människor att använda. Det behövs kristna politiker som förstår vad andlighet är. Inte minst när olika debattörer, eller staten, vill kliva in och begränsa frikyrkors och andras rätt att tala om sin teologi.

---

Fredrik Sveningsons (L) viktigaste valfrågor:

• Barn och ungas psykiska ohälsa.
• Skolan. Bland annat fler möjligheter till praktiska yrkesutbildningar.

---

---

Ingalill Dahlgren Nybergs (S) viktigaste valfrågor:

• Utsatta barn, unga och familjer.
• Internationella frågor och flyktingars situation.
• Klimatet.

----

Fakta: Förstagångsväljare och äldre blir fler

• 7,5 miljoner personer, beräknas få rösta i riksdag-, region- och kommunfullmäktigevalen den 11 september.
• Förstagångsväljarna är runt 430 000, vilket är 40 000 fler än 2018. Totalt utgör de 5,3 till 5,7 procent av väljarkåren.
• Gruppen väljare som är 75 år och uppåt ökar med 150 000 jämfört med förra valet, och motsvarar 14,3 procent av alla röstberättigade.
• Antalet utländska medborgare som får rösta i region- och kommunfullmäktigevalen (dock inte riksdagsvalet) beräknas öka med drygt 130 000 personer jämfört med 2018, vilket innebär att gruppen omfattar totalt 670 000.

Fakta: Statistiska centralbyrån, SCB.

---