Yttrandefriheten kan inte anpassas efter olika religioners önskemål eller för att slippa problem i geopolitiken (läs: Nato-ansökan). Är det tillåtet att bränna en bibel eller en Tora ska det också vara tillåtet att bränna koranen – även om säkerhetsläget blir mer spänt. Om Sverige ska böja sig för fanatikers eller diktatorers nycker är vi snart illa ute. Koranbränningar per se bör alltså inte förbjudas, som Dagens ledarsida skrivit: hädelselagar hör hemma i diktaturer.
Det hindrar inte att det finns koranbränningar som aldrig borde ha tillåtits, som borde ha förflyttats till en annan plats och som bör utredas huruvida de bryter mot svensk lag (och då inte i första hand mot ett eldningsförbud). En parallell: Ska judiska barn behöva möta demonstrationer från nazister utanför sin judiska skola i samband med minnesdagen för Förintelsen? Ett sådant tilltag ska absolut ifrågasättas och om det ändå genomförs – utredas för hatbrott och/eller hets mot folkgrupp. Helhetsbedömningen måste vara avgörande.
På samma sätt bör en rättsstat agera om uppsåtet till att vandalisera en religiös urkund utanför en religiös byggnad är att sprida hat mot en religiös grupp, i detta har Sveriges kristna råd helt rätt. Därför är det också helt riktigt att koranbränningen utanför Stockholms moské nu utreds som hatbrott. För övrigt är det fullt möjligt att värna att människor får uttrycka sig och samtidigt beklaga att de uttrycker saker som är fördomsfulla och fördöma dessa fördomar.
