Tomas, 62, och Baltsar 58 år kommer varje morgon till Templets kår på Östermalm i Stockholm för att äta frukost och få med sig en matlåda. Baltsar har efter 30 års hemlöshet äntligen en försökslägenhet och är väldigt glad för det. Tomas har ingenstans att bo.
”Jag behöver allt stöd jag kan få”
– Personalen är mycket bra här på Frälsningsarmén, konstaterar Tomas över sin kaffekopp.
Runt oss fylls borden på, kön är lång utanför dörrarna. Många är stammisar – som Tomas och Baltsar. Några samtalar, andra sitter tysta i egna tankar. Det doftar nybryggt kaffe.
– Jag får väldigt mycket hjälp av Frälsningsarmén. Jag har just nu en taskig situation och behöver allt stöd jag kan få, fortsätter Tomas, rakt på sak.
Personalen bra och maten god på Frälsningsarmén
Trots sin egen situation hjälper och peppar han sin kompis Baltsar, som är förtidspensionär på grund av personlig problematik.
– Vi är vänner sedan länge. Baltsar, visst är det väl 10–15 år nu?
Baltsar nickar från andra sidan bordet där han just tar pappret av sin macka. Han är sparsam med orden men följer vaket samtalet medan han äter. Han trivs också här.
– Personalen är bra och maten är god, bekräftar Baltsar med handen på matlådan. Den ska han äta senare, nu är det frukost som gäller.
Bott på soffor, garage och i tält
Baltsar tycker att det är skönt att ha något att göra om dagarna, i en vardag med många tomma timmar. Att dagen börjar hos Frälsningsarmén ger kontur till resten. Han och Tomas stöttar varandra.
– Hur jag sov när jag var hemlös? Ja, när man var i ett förhållande bodde man där. Eller på soffor hos folk. Eller utomhus, i tält. Tält är jobbigt, för det är tungt att bära runt på om dagarna, förklarar Baltsar.
Tomas drar sig till minnes när de båda sov i ett garage här på Östermalm.
Hemlösas utsatthet har ökat
– Det viktigaste är att man har någon att lita på och inte är ensam. Hemlösas utsatthet har ökat, det är ett problem, menar Tomas.
Tomas hjärta klappar lite extra för Frälsningsarmén eftersom hans farmor var kapten i rörelsen. Han vistades mycket hos henne under uppväxten och gick på söndagsskola och gudstjänster. De fina julgudstjänsterna på Templet i Motala och läsningen av julevangeliet har satt sig varmt i sinnet.
Farmor i Frälsningsarmén har betytt mycket
– Farmor betydde mycket för mig när tillvaron var trasslig och mamma och pappa skilde sig, säger Tomas dämpat.
När hon dog var det han som fick lägga farmors kaptensmössa på kistlocket. Ett väldigt starkt minne, menar han och blir berörd.
Tomas är talför och medveten, dessutom är han utbildad yrkessnickare och har hjälpt till här på Frälsningsarmén med olika saker. Det sista säger han med stolthet. I ett pågående rättsfall har han stöd från en advokatbyrå som kostnadsfritt hjälper personer i utsatthet.
Olika men viktiga för varandra
Smörgåsarna är uppätna, kaffet urdrucket. Det är dags att bryta upp och gå ut i höstsolen. De båda vännerna ska till redaktionen för tidningen de säljer och senare ska Baltsar till frisören. De flesta brukar gissa att han är betydligt yngre med sitt långa, mjuka hår.
– Jag brukar få honom att sätta upp det i snodd ibland, säger Tomas med varm blick på Baltsar, som konstaterar att det är bra att ha Tomas som sparkar honom i baken ibland.
– Vi är rätt olika. Men han är bra, säger Baltsar innan de traskar bort mot tunnelbanan.
Text och foto: Carina Tyskbo
Vill du stötta vårt arbete för människor i hemlöshet?
