Kommentar till Romarbrevet 10:16 | Vem har inte talat för döva öron? Föräldern som tjatar, läraren som förklarar, politikern som vill vinna väljarnas gunst. Hemligheten är att hitta nya vägar att nå fram med budskapet. Och inte ge upp.
Kommentar till Psaltaren 119:131 | Är det inte öronen som ska vara vidöppna när man lyssnar? Jo, de också. Men för att något ska landa i hjärtat kan det behöva insupas med alla sinnen.
Kommentar till Psaltaren 119:129 | De lagar som riksdagen stiftar lyder vi därför att vi måste, även om vi ogillar dem. Med Guds lag är det helt annorlunda. Det är inte tvånget som är drivkraften utan kärleken till hans ord.
Kommentar till Psaltaren 33:8 | Att frukta Herren har inget att göra med rädsla, skräck eller panik. Bara ett par verser tidigare slår psalmisten fast Herrens kärlek fyller hela jorden. Det är utgångspunkten och då finns inget att vara rädd för.
Kommentar till Romarbrevet 10:14 | Ingen kan tvinga en medmänniska att säga ja till Jesus Kristus. Det går inte att beordra fram tro. Att det glada budskapet presenteras med tydlighet, kärlek och fantasi är inte tillräckligt – men helt nödvändigt.
Kommentar till Johannesevangeliet 7:52 | Smålänningar är snåla, skåningar dryga, norrlänningar fåordiga. Vi vet att det inte stämmer men ändå lever fördomarna kvar. Det är en klen tröst att företeelsen är av gammalt datum.
Kommentar till Matteusevangeliet 19:30 | Trösterika ord för den som kommit på efterkälken i livet. Men lägg märke till att det inte finns några garantier. Det står inte ”alla” utan ”många”. Och det gäller både gruppen framgångsrika och deras motsats.
Kommentar till Matteusevangeliet 19:27 | Att vara sig själv närmast är ingen ny företeelse som uppkommit i vårt individualistiska samhällsklimat. Lärjungarna undrade också om framtiden och fick lugnande besked av Jesus. Också den möjligheten är tidlös.
Kommentar till Psaltaren 25:9 | Ödmjukhet ska inte förväxlas med vare sig mindervärdeskomplex, undergivenhet eller falsk blygsamhet. Den är en dygd i ordets rätta bemärkelse, som inte kommer av sig själv utan måste vattnas och gödas.
Kommentar till Psaltaren 25:7 | Det var en ”ungdomssynd” säger vi ibland lite skämtsamt och vill därmed framhålla att vi numera vet bättre. Men synd är inget att ta lätt på. Det enda vi kan veta säkert är att nåden räcker också för sådant som skedde för länge sedan.
Kommentar till Lukasevangeliet 17:9 | Inte är det väl fel att säga ett artigt tack till expediten som räcker över kvittot eftersom han bara gör sitt jobb? Knappast. Men oskicket att ständigt vara ute efter att andra ska visa tacksamhet finns det anledning att ta avstånd från.
Kommentar till Filipperbrevet 1:9 | Att skilja mellan stort och smått, mellan viktigt och oviktigt, mellan det som kräver engagemang och handling och det som kan läggas åt sidan – det kräver erfarenhet och övning. Men framför allt kärlek, till Gud och till medmänniskorna.
Kommentar till Jona 4:4 | Vrede är en mäktig kraft. Ibland är den befogad – när människovärde kränks, oskyldiga lider, barn far illa. Men ofta måste svaret på Herrens fråga bli nej, om vi verkligen tänker efter och sansar oss.
Kommentar till Psaltaren 37:7 | Vi är många som är dåliga på stillhet och väntan. Korta klipp på sociala medier får oss att tro att bara det som sker snabbt har ett värde. ”Nu, genast” har blivit tidens melodi. Men Gud talar till oss i en annan tonart, som kräver lyhördhet.
Kommentar till Fjärde Moseboken 11:29 | Mose var kanske den förste, men långt ifrån den siste som önskat mer av Guds ande, inte bara för egen del utan för hela Hans folk. Vem annars skulle kunna ge kraft och styrka, vishet och uthållighet och allt annat som vi behöver på färden?
