– Jag att hoppas att Dagen fortfarande är en relevant del av många människors liv och vardag när tidningen fyller hundra år.
Det säger Dagens vd och chefredaktör Felicia Ferreira i podden Dagens människa.
I Dagens människa pratar Malin Aronsson och Daniel Wistrand med kända svenskar om tro – och vad passar bättre än att samtala med deras egen chef, Felicia Ferreira, när tidningen Dagen fyller 75 år.
Vi måste börja med den lite pompösa frågan, Dagen 75 år, hur känns det Felicia?
– Det är verkligen något att fira och glädjas över att vår tidning och alla läsares tidning, fyller 75 år. Sedan tycker jag alltid att jubileer är utmanande. De kan få oss att slå oss till ro på ett sätt och med stolthet se på allt bra som har gjorts och allt arbete som har burit frukt. Men det är också viktigt att det inte stannar vid nostalgi utan att man funderar över förnyade visioner och tiden framåt.
Hur skulle du beskriva Dagen för någon som inte känner till tidningen?
– Det beror lite på vem jag har framför mig, men en generell beskrivning är ju att det är en politiskt obunden dagstidning, men på kristen grund. Och jag skulle vilja påstå att vi är bäst i Sverige på att bevaka det som händer i kyrkornas värld, både nationellt och internationellt, men också att bevaka olika stora samhällsskeenden och frågor utifrån en kristen värdegrund.
Du sa tidigare att det gäller att inte fastna i nostalgin utan att också se framåt. Hur ser visionen ut?
– Lite nostalgi får vi tillåta oss och Lewi Pethrus, som grundade tidningen Dagen, sa så här: “Vad Gud vill”, det blir lite andligt här, men jag tänker att det har någonting att säga till oss i dag, “vad Gud vill är att de andliga människor som verkligen är gripna av Gud, fyllda med Guds heliga Ande, som lever ett brinnande andligt liv ska sätta in sin kraft i samhället”.
– Lewi Pethrus pratade väldigt ofta om att vi har fått en extra dimension på något sätt, eller att vi som tror, vi som är kristna, har både synpunkter och svar på samhällets frågor. Det var det som någonstans blev drivkraften för starten av Dagen – och det tänker jag kan tala till vårt 75-årsjubileum i allra högsta grad.
När man jobbar på Dagen kan det ibland upplevas som att alla är arga på en, det kan vara både de som inom kristenheten ibland beskrivs som konservativa och de som beskrivs som lite mer liberala – och mycket av den här ilskan hamnar i din mejlkorg.
– Men tack och lov är det mycket beröm som också hamnar i mejlkorgarna. Det är ju så att vi är en bred tidning på det sättet att vi försöker spegla ganska stora delar av kristenheten och olika samhällsfrågor, och då blir det automatiskt så att det finns de som tycker att man speglar för lite av någonting och för mycket av någonting. Det finns de som kommer med bra inspel till hur vi kan bevaka saker på ett bättre sätt och har kloka idéer. Men så finns det definitivt de som hör av sig och bara är arga och sura och tvära, och det är de som tar mest energi. Jag har fått lära mig att sortera mellan de där olika kategorierna.
Kan du nämna några speciella publiceringar eller ämnen som genererar extra mycket arga samtal och mejl?
– Vi publicerar i snitt 100 artiklar i veckan på Dagen. Då medför det så klart att det med regelbundenhet finns upprörda känslor kring en del av dem. Men det som det kanske blir mest reaktioner kring är när vi granskar en person i maktställning som på något sätt har betett sig illa eller begått brott. Alternativt en organisation där någonting har hänt. Det kan också handla om våra opinionsartiklar. De genererar ganska mycket mejl och de finns ju för att skapa eftertanke och reflektioner, men kanske också för att skapa känslor och det gör de definitivt.
Varifrån hämtar du kraft när det känns som att det brinner?
– Först och främst hämtar jag kraft från att jag har hållit på med journalistik i 20 års tid snart – det är en stor del av mitt liv hittills, och erfarenheten och allt det jag fått med mig från andra människor runt omkring mig som har varit väldigt duktiga eller som har hållit på ännu längre. Det är det ena, det andra är att vi gemensamt på Dagen hela tiden pratar kring vilken grund vi står på, vad vi vill göra och tar avstamp i det så att vi har någonting att mäta mot i stället för att bara fatta beslut utifrån en slags improvisation. Vi utgår från en grund som vi gemensamt har bestämt utifrån vad vi tror att våra läsare behöver och vill ha.
– Det finns en styrka i att inte hela tiden fångas upp av de här, kanske ytterkantsreaktionerna, utan att komma tillbaka och fundera på: Vad är det vi gör? Varför gör vi det? Hur har vi gjort det innan och vad har varit viktigt för våra läsare, lyssnare, tittare?
Vad har tron för betydelse för dig i ditt liv?
– Jag kan knappt skilja tron från mig eller mitt liv. Den har funnits med mig under större delen av mitt liv och den är sammanvävd med hela min existens på något sätt. Min tro avgör hur jag sorterar världen eller hur jag ser på världen, genom vilket filter jag tittar på världen. Tron har varit livsavgörande för mig och för vilka val jag har gjort i mitt liv. Tron är också en oändlig källa av styrka, men också nåd när livet brister och går sönder och när det är trasigt. Att hela tiden ändå få vila i den tron, den är superviktig för mig.
Har du några kristna ledarförebilder?
– En som jag hade väldigt mycket kontakt med under många år under senare delen av hans liv var Siewert Öholm. Han hade levt många av de åren i skärningspunkten mellan kyrka och samhälle då han tog sin kristna tro på väldigt stort allvar. Han var en jättefin person att ha kontakt med och få lära sig av och få lite olika perspektiv ifrån. Sedan lär jag mig mycket av dem jag jobbar med på Dagen.
Vi har ju vår standardfråga: Hur har du det med Gud i dag?
– Jag tror att jag har det bra med Gud, men det var inte så många veckor sedan som jag satt på ett tåg och tittade ut genom fönstret och frågade “Gud, har du övergett mig?” inom mig flera gånger.
– Livet hade liksom bjudit på lite väl mycket utmaningar under en period och jag suckade till Gud och behövde få känna den där friden som jag så ofta känt. Det kanske säger mer om mig och hur jag ser på Gud med konsumtionsperspektiv. Nu skulle jag behöva frid. Kan vi bara checka av det? Kan du ge mig det? Men det är ett ständigt pågående samtal mellan mig och Gud.
Har du fått någon form av påfyllning sedan den där tågresan?
– Absolut. Men livet ser ju ut så där ibland. Det är supersvårt ibland, de som säger något annat ljuger, och sedan är det fantastiskt också däremellan. Det är en del av att vara människa. Lidande, det är en del av oss och en del av vår vandring.
Om man tänker på Dagen som tidning och som kristen röst, var tror du Dagen kommer att befinna sig när det är dags att fira hundra år, om 25 år.
– Jag hoppas att Dagen, precis som i dag, fortsätter att fokusera på hur vi finns med i människors vardag, att ingjuta hopp och framtidstro i människors vardag. Men också föra fram argument i samhällsdebatten och argument för den kristna tron. Oavsett form hoppas jag att Dagen fortfarande är en relevant del av många människors liv och vardag när tidningen fyller hundra år.
Lyssna på hela avsnittet med Felicia Ferreira för att höra om hennes uppväxt, medberoende, hur hon är som ledare och vilken sång hon tänker på just nu
