Sven Nilsson är i sitt inlägg i Nya Dagen (10/4) av den uppfattningen att JDS-läran (Jesus Died Spiritualy) är en för liten ”spik” att hänga Ulf Ekmans förkunnelse i. Vi finner den uppfattningen anmärkningsvärd. Tvärtemot vad bibelläraren Nilsson och andra anser, menar vi att en debatt om försoningens väsen aldrig är onödig eller otidsenlig, eftersom den handlar om Jesus och hans verk.Vi har tidigare välkomnat Ekmans debattartikel i Nya Dagen (20/10-00), eftersom han där accepterar Jesu fysiska död som ett tillräckligt offer för våra synder. Ekmans förändrade ställningstagande var därför ett steg i rätt riktning. Men när han sedan besöker Kenneth Hagin, som tydligt lär att Jesus fick Satans natur i försoningen, så förlorar inlägget i trovärdighet. Bibeln tydliggör att Guds Lamm förblev syndfritt när han i sin kropp på korset sonade vår skuld. Jesus bar synd, men förvandlades inte till synd. Jesu oföränderlighet (Hebr 13:8) och ”att Gud är ljus och att inget mörker finns i honom” (1 Joh 1:5) är dessutom tillräckliga skriftstöd för att avfärda JDS som falsk förkunnelse.Orsaken till att Jesu andliga död fortfarande förkunnas, beror på att JDS är en alltför viktig del i trosförkunnelsen för att helt kunna utelämnas. Kärnan i läran är Jesu andliga död, Jesu förvandling till synd och Jesu pånyttfödelse. Denna idé vilar på föreställningen att Adam dog andligen i syndafallet. Han förlorade därmed genom detta högförräderi sin ställning som en Guds jämlike. Adam dog andligen. För att det ska vara möjligt för människan att återfå den genom Adams fall förlorade naturen och ställningen, måste Jesus dö andligen. Genom detta identitetsbyte som Jesus utsättes för kan den troende få sin sanna natur återställd.Människan sägs liksom Gud vara en ande, som dessutom har en själ och bor i en kropp. Detta förklarar också synen på kunskap. Dels finns den andliga uppenbarelsekunskapen, som är den sanna och verkliga kunskapen, dels den köttsliga sinneskunskapen, som däremot är ofullkomlig och lätt kan föra den troende vilse. Gud sägs också vara en Gud som tror. När han skapade världsalltet mediterade han i sitt inre, för att sedan tala och låta tingen ta form. På samma sätt och med samma slags tro kan den pånyttfödde använda ordets makt. Därför är det möjligt att ”bekänna” eller ”tala ut” sitt helande. Men sådana ”andliga principer” existerar inte i Bibeln. I stället tenderar de att ha magiska undertoner.Ingen av ovan nämnda ”spikar” är bibliska, och till skillnad mot Nilsson anser vi att JDS-läran är en stor ”spik”, och det oavsett vem som förkunnar läran. Dels för att den binder samman centrala byggblock i Ekmans teologi, dels, och allra främst, för att den i grunden bryter sönder Jesu Kristi person och verk.
