För att kunna sköta den samhällsomfattande posttjänsten på ett kostnadseffektivt sätt och ändå bibehålla en hög servicenivå i hela landet ser Posten med jämna mellanrum över verksamheten, bland annat lantbrevbärarlinjerna.Linjernas sträckningar anpassas kontinuerligt till de förhållanden som råder i området. En speciell norm/utdelningspolicy för hur många stopp lantbrevbäraren ska göra på sin linje har tillämpats av Posten sedan flera årtionden tillbaka. Normen innebär att en så kallad avstickare från lantbrevbärarens ordinarie färdväg endast görs om minst två hushåll per enkel kilometer färdväg kan betjänas.Till följd av utglesning av hushåll på landsbygden kan alltså kvarvarande hushåll få sin post levererad längs lantbrevbärarens färdväg i stället för till som tidigare ända fram till bostaden. Att köra fram till varje enskilt hushåll på landsbygden är inte rimligt ur ekonomisk, rationell och miljösynpunkt.Som ett alternativ erbjuder Posten sedan sju år tillbaka i tiden de kunder som får sin brevlåda flyttad att mot ersättning teckna avtal om extra utsträckning, så kallade avstickare. Ett lokalt avtal upprättas om utsträckningen och kunden får betala ett självkostnadspris för den merkostnaden (så kallat serviceavtal). Avtalet tecknas mellan det lokala postkontoret/utdelningskontoret och kunden. Detta innebär att posten ändå delas ut nära eller i direkt anslutning till bostaden.Att översynen görs lokalt och att även avtalen tecknas lokalt innebär att dessa uppgifter utförs av personer som väl känner förhållandena på platsen eller i området, vilket minskar risken för generaliseringar eller misstag.I avtalet tas hänsyn till den tid som merarbetet kräver samt den extra färdsträcka som lantbrevbäraren måste köra. Priset som används (2001-04-01) är för arbetstid 275 kr/tim och för bilkostnaden 35 kr/milen. I regel handlar det om en kostnad på cirka 100 kr/mån. Detsamma gäller för hela landet. Posten som är ett aktiebolag med vinstkrav från ägaren staten måste få täckning för sina kostnader.Äldre och handikappade undantas dock från denna norm. De har möjlighet att få så kallat utsträckt lantbrevbärarservice efter begäran hos sin kommun. Bedömningen görs av kommunen. Posten får ersättning för dessa avstickare från staten via Postens tillsynsmyndighet Post- och telestyrelsen.Normen/utdelningspolicyn är väl etablerad liksom den utsträckta lantbrevbärarservicen till äldre och handikappade. Post- och telestyrelsen anser att den uppfyller servicekravet.Post- och telestyrelsen har inte funnit anledning att anmärka på de förändringar som Posten gjort i utdelningen under år 2000. Givetvis kan alla förändringar kännas besvärande i det enskilda fallet. Min uppmaning till äldre och rörelsehindrade, som drabbas av utglesningen av boendet på landsbygden, är därför att söka kontakt med sin kommun för att få utsträckt lantbrevbärarservice.
