Torskfisket i Östersjön är av mycket stor betydelse för det svenska fisket och den svenska fiskerinäringen. Fisket är särskilt av avgörande betydelse för de många kustfiskare som har en begränsad flexibilitet och aktionsradie.Yrkesfiskets organisationer har sedan länge varit såväl föregångare som förespråkare för åtgärder för att skydda Östersjötorsken. Bland annat har ett särskilt åtgärdspaket förordats, vilket skulle beslutas om på internationell nivå på samma sätt som tidigare gjorts vad gäller laxen i Östersjön. I yrkesfiskets målsättning har bland annat ingått att införa en ökad selektering och en höjning av minimimåttet på ett sådant sätt att alla torskar ges möjlighet att leka minst en gång innan de fångas.Yrkesfiskets organisationers uppfattning i Sverige är att endast genom lösningar som inkluderar samtliga Östersjöländer kan exploateringsmönster förändras och fiskeansträngningar begränsas – en uppfattning som för övrigt delas av Europeiska kommissionen (i dagligt tal EU-kommissionen).Vid Internationella fiskerikommissionen för Östersjöns ordinarie sammankomst i september 2002 drev Sveriges regering ensam frågan om en nollkvot vad gäller det östra torskbeståndet i Östersjön. Vid sammankomsten beslutades om en marginell sänkning av totaluttaget av torsk i hela Östersjön i förhållande till föregående år, 75 000 ton 2003 jämfört med 76 000 ton 2002. För Sveriges del innebär det en kvot om 15 003 ton 2003 jämfört med 15 203 ton 2002.Som ett resultat av regeringsförhandlingarna sägs nu i överenskommelsen mellan socialdemokraterna, vänstern och miljöpartiet: ”Rovfisket måste upphöra. Torsken är så gott som slut i både Östersjön och Västerhavet. Vi avser att införa ett ensidigt svenskt stopp för torskfisket från den 1 januari 2003. Fiskerinäringen kompenseras för inkomstbortfallet”.Konsekvenserna om så skulle ske (det vill säga om ett sådant ensidigt nationellt agerande kan godtas utifrån de legala förutsättningar som finns och med beaktande av övriga omständigheter) är totalt förödande för svensk fiskerinäring. Detta utifrån många aspekter ut-över det rent vansinniga i att utan mening kasta bort cirka fem miljarder kronor från Moder Sveas kassa.Ett ensidigt svensk torskfiskestopp är meningslöst eller har en negativ effekt på torskbeståndet, då andra staters fiske kommer att öka, troligen med mer än de 15 003 ton i Östersjön som är Sveriges del (detta enligt uppgift från ledande svenska havsfiskebiologer). En annan konsekvens är att Sveriges agerande visar på en ”vi-vet-bäst-attityd” som i vår omvärld kommer att medföra att förtroendet för Sverige som en aktör i internationella fiskeripolitiska sammanhang minimeras.Den viktigaste konsekvensen av det ensidiga stoppet blir att svenskt fiske kommer att haverera totalt. I nuläget råder en någorlunda balans inom näringen. Om torskfiskestoppet blir verklighet kommer samtliga segment att drabbas av överkapacitet med förödande effekter i form av konkurser och personliga tragedier.De ekonomiska konsekvenserna blir i sig förödande. Dessutom kommer kust- och fiskesamhällen att i det närmaste mumifieras i det att infrastruktur med mera slås ut totalt.Slutsatsen är att ett ensidigt svenskt torskfiskestopp är totalt vansinnigt ur alla aspekter.
