Många blev upprörda när de lyssnade till programmet ”Sommar” i P1 med Lena Andersson. Det var lördagen den 9 juli som hon använde sin tid till att framställa Jesus som en falsk, hård och avskräckande sektledare. Varje exempel från evangeliernas vittnesbörd om Jesus tolkades som en bekräftelse på att Jesus inte var värd den beundran historien har haft för honom som förebild i mänskliga relationer. Tvärtom var Jesus ett varnande exempel på dåligt ledarskap och motsägelsefull etik.Lena Andersson uppträdde som om hon var riksåklagare i ett mål som äntligen nått Högsta Domstolen. Jesus har försvarats av kristna, hinduer, buddister och humanister genom olika processer i två tusen år. Äntligen skulle skönlitterära författare, politiker och filosofer, historisk forskning inom teologin och flera miljarder människors vittnesmål underkännas av den mäktiga kvinnan från Norden.Vi som förr i tiden följde med i rättsliga processer som innebar dödsstraff och arbetsläger för kristna i de gamla kommunistländerna kände igen tonen och argumenten. Numera är det främst i Nordkorea och i Iran som liknande angrepp sker på evangeliernas socialetik och leder till hårda straff för dem som tror på Jesus.Låt mig ta ett exempel från Lena Anderssons plädering i programmet ”Sommar”. Hon var mycket upprörd över liknelsen om hur tre män fick uppdrag till att förvalta fem, två och en talent. I vår tids valuta innebar en talent motsvarande ungefär en miljon kronor. Lena Andersson tolkade liknelsen så att de som tjänade mycket pengar skulle komma till himlen, medan den som misslyckades i sina affärer var förlorad. Men både i Matteus och Lukas återgivning av berättelsen handlade det om att förvalta ekonomin för samhällets sociala välfärd. Frågan om himmel eller helvete var Lena Anderssons eget påhitt! Det finns inte ens en antydning om sådana tankar i det här sammanhanget i Bibeln.Det Jesus ogillade var när någon som exempelvis hade fått en miljon kronor valde att undanhålla beloppet från sin deklaration och gömma undan pengarna. Mannen med miljonen hade en cynisk och föraktfull inställning till landets regering och ledare. De som hade fått förtroende att förvalta två och fem miljoner kronor investerade i arbete och ekonomisk tillväxt, och deras herre ansåg då att de var lämpliga för större ansvar. Därmed fick de ledarskap för flera städers ekonomi med social omsorg och ekonomisk utveckling, med arbete åt folket och mat till de hungriga. Liknelsen kan jämföras med hur vi reagerar när kommunalpampar eller andra med förtroendeuppdrag förskingrar kapital som behövs för äldreomsorg och sjukvård i vår tid. Jesus kom in i mänskligheten, både för individens frälsning i ett evighetsperspektiv och det globala samhällets upprättelse här och nu. I en liknelse beskrev Jesus hur en samarier tog personligt ansvar för att ge en rånad och svårt skadad man både sjukvård och vila i ett värdshus efter den chock som drabbade honom av landsvägsrövarna. Den barmhärtige samariern representerade en liknande religion som vi möter i Islam i vår tid. Jesus var angelägen att det mångkulturella samhället gav uttryck för respekt inför människors olikhet, och tog ansvar för varandra i social nöd. Vid ett annat tillfälle konfronterade Jesus den rike Sackaios i staden Jeriko. Han motiverades att avstå välfärd och betala tillbaka oärligt förtjänade pengar för att skapa ekonomisk rättvisa.Jesus var radikal, och det innebar flera konfliktsituationer. Lena Andersson tog som sommarpratare en klar ställning för Judas Iskariots förräderi. Hon tyckte att Jesus förtjänade dödsstraffet. Evangelierna berättar hur Judas Iskariot tog pengar som var ämnade för de fattiga och behöll det stulna för egna intressen. Lena Andersson var också mycket förnedrande inför en situation då Jesus kommenterade sin familj. Den gången hade de kommit för att ta honom ifrån det uppdrag han hade fått av Gud. De ansåg att Jesus var från sina sinnen. Längre fram förstod de honom och gav sina liv för att förverkliga samma ideal. Men den gången menade Jesus att han hade en djupare relation till dem som förstod hans budskap, än till den mor som hade fött honom tillsammans med halvsyskonen i familjen.Evangelierna berättar om en man som ville följa Jesus men först bad att få begrava sin far innan han sedan skulle komma tillbaka till Jesus. Det var den gången Jesus svarade; ”Låt de döda begrava de döda”. Det lät hårt om man inte känner till språkbruket och förstår att pappan egentligen levde och mådde bra. Sonen ville fördröja sitt beslut i flera år framåt, under faderns åldrande.Jag har nyligen läst en bok av en amerikansk författare. George Weigel som analyserar Europas djupgående sekulariseringsprocess. Samtidigt uppmärksammar han hur vänsterrörelsernas entusiaster från 1968 i Europas storstäder, nu är mogna män och kvinnor som får uppleva hur deras ungdomar söker sig tillbaka till Gud och kristendomens värderingar. Många så kallade intellektuella rasar mot den förnyade andliga utveckling som sker. Därför blir angreppen mot Jesus så känslostarka och aggressivt formulerade. Så var det i Sovjetunionen och Östeuropa innan kommunismens sammanbrott.Globaliseringen har placerat oss i en helt ny situation som folk och nation. Sverige är inte längre en exklusivt kristen kultur. Vi måste lära oss att handskas med tuffa konfrontationer mellan olika religioner och nytänkande kritik. Jag vill varna kolleger och troende kristna att ifrågasätta Lena Anderssons rätt att utmana på det sätt hon gjorde. Hennes kritik var allvarligt menad och tvingar oss att tänka igenom vår tro. Hellre sådana utmaningar än ytlig likgiltighetskultur! Vårt svar får inte bli upprördhet över redaktionens öppenhet för idédebatten. Gör inga anmälningar, kära vänner i olika kyrkofamiljer! Gå in i sakliga diskussioner och förklara trons övertygelse på nästa kafferast eller släktträff! Det är det bästa svar vi kan ge.
