Den amerikanske författaren
Dan Brown har blivit oerhört omtalad på grund av sin bok ”Da Vinci-koden” som kom ut 2003. Brown hade då skrivit flera romaner tidigare, men de hade inte rönt någon större framgång, de sålde alla färre än 10 000 exemplar. Men så kom då det gigantiska internationella genombrottet med ”Da Vinci-koden”. Den har tryckts i 60 miljoner exemplar hittills och översatts till 44 olika språk. Bara i Sverige har mer än en miljon böcker sålts. Nu har boken också blivit film, med Hollywoodstjärnorna Tom Hanks och Audrey Tatou i huvudrollerna.Låt mig först säga att Dan Brown är ypperligt skicklig som författare, han har lyckats skapa en bok fylld med konspirationer, som behandlar flera av de stora existentiella frågorna, hur vi ser på Gud, synen på Jesus, på Bibelns tillkomst, manligt och kvinnligt och så vidare. Dessutom lyckas han med konststycket att involvera historiska gestalter som Leonardo da Vinci, Isaac Newton och Victor Hugo i sin berättelse och ett antal välkända konstverk och byggnader.Det är en rafflande roman med huvudpersonerna Robert Langdon, som är professor på Harvard University i religiös symbolik, Sophie Neveu, som är den franska polisens kryptograf, och Langdons gode vän forskaren Leigh Teabing.
Vad är då problemet
med ”Da Vinci-koden”? Ja, det är många. Visserligen är ”Da Vinci-koden” en roman, men Brown har ägnat sig åt forskning inför sitt skrivande och tackar därför i inledningsordet Franska kulturdepartementet, Gnostic Society Libarary, Catholic World News med flera. Dessutom börjar hela romanen med rubriken ”fakta”. Man får alltså en känsla av att romanen bygger på fakta, och att den avslöjar sanningar som varit okända. Det luriga med Dan Browns bok är att den blandar sanning och lögn, uppdiktade historier med verkliga fakta.Vad är det då Dan Brown påstår i boken?Jo, han påstår att Bibeln sammanställdes av kejsar Konstantin på 300-talet och att 80 evangelier förstördes och bara fyra togs med. Han påstår, att före kyrkomötet i Nicea år 325 var det ingen som trodde att Jesus var Guds son, det beslutades med knapp majoritet eftersom det tjänade kejsar Konstantins politiska syften. Innan dess betraktades Jesus som en vanlig, dödlig profet.Han påstår också att Jesus var gift med Maria Magdalena och att de fick en dotter som hette Sara och att de skulle ha ättlingar ändå in i vår tid.Han påstår att denna hemlighet har bevarats genom århundradena av en orden som kallar sig ”Prieuré de Sion”, den skulle också ha letts av Leonardo da Vinci. På den världsberömda tavla som han målade – Nattvarden – säger Dan Brown att den som sitter närmast Jesus inte är lärjungen Johannes utan Maria Magdalena.Denna sanning om Jesus och Maria Magdalena och deras dotter ska den Katolska kyrkan ha försökt dölja genom århundradena.
Detta är ju oerhörda
påståenden om de skulle vara sanna, men allt detta är förstås rent nonsens! Professor Paul L Maier skriver på baksidan av boken ”Lösningen på Da Vinci-koden”: ”Dan Browns bok är överfull av historiska felaktigheter, förvrängningar och lögner, för att nu inte tala om dess uttalade fientlighet mot kristendomens sanningar...”Vad bygger då Dan Brown sina konspirationsteorier på?1. För det första så hänvisar ”Da Vinci-koden” till tidiga skrifter som exempelvis ”Q-dokumentet”. Det är en ren hypotes att det skulle ha funnits en sådan källa, det har aldrig bevisats.2. För det andra på ”Dödahavsrullarna” som hittades 1947 i Qumran. De innehöll hela Gamla testamentet utom Esters bok, och en del kommentarer. Men i dessa texter nämns Jesus inte över huvud taget.3. Den tredje källan ”Da Vinci-koden” hänvisar till är ”Nag Hammadi-dokumenten”. De hittades 1945 i norra Egypten. De visade sig vara koptiska papyrusmanuskript från 300-talet, sammanlagt 45 manuskript. De här dokumenten brukar anses som den viktigaste källan till gnosticismen, en sekt som försökte påverka de kristna. Men de texterna är alltså sent skrivna, de flesta på 200- och 300-talet. Berättelserna är alltså inte ögonvittnesskildringar som Nya testamentets böcker utan rena, ohistoriska spekulationer, skrivna långt senare.Det Dan Brown driver i sin bok är alltså att Jesus bara var en vanlig människa.Om Jesus bara var en vanlig människa så finns det ingen frälsning.Om Jesus bara var en vanlig människa så behöver vi inte kyrkan.Om Jesus bara var en vanlig människa är de två miljarder människor som tillhör någon kristen kyrka i världen grundlurade.Om Jesus bara var en vanlig människa, dog han inte för våra synder.Och i så fall finns inte någon förlåtelse.
Om det skulle
vara sant att det fanns riktigt gamla texter som kunde visa att Jesus inte var Guds son vore det ju oerhört. Så är det naturligtvis inte. I Markusevangeliet som forskarna tror är det första skrivna evangeliet av alla, troligtvis redan på 50-talet e Kr står det: ”Här börjar glädjebudskapet om Jesus Kristus, Guds son.” (Mark 1:1)Detta var de första kristnas tro, att de i Jesus mött den levande Gudens son. Man kan också fråga sig om Jesu tolv lärjungar skulle ha gett sitt liv som martyrer för honom om de inte trodde att han var Guds son? Självklart inte!Historiska museets chef Kristian Berg har sagt: ”Författaren formar helt enkelt det historiska materialet efter sitt tydliga syfte att skapa en konspirationsteori och bevisa den. Hans sätt att hantera källmaterialet är tveksamt, liksom historieskrivningen. Den är för spekulativ, en deckare med vissa historiska inslag.”Nu har filmen också haft premiär. Den kommer säkerligen att bli en tittarsuccé, det ger oss många spännande tillfällen att tala om vem Jesus verkligen är. Låt oss ta det tillfället.
