Observera: Detta är en debattartikel som publicerades i maj 2008.
Biskop Martin Lönnebo efterlyste "varsamhet" i intervjun den 30 april i samband med referatet av konferensen "Bär alla vägar till Rom?" i Örebro. Detta är fullt förståeligt. Samtidigt som jag skiljer på sak och person, så vill jag uppmana, inte bara till varsamhet utan också till vaksamhet.
"Frälsarkransen" är enligt min mening inte rätta namnet på detta populära radband, eftersom det varken talar om frälsning eller nämner Jesus, vår Frälsares namn. Däremot används namnet Kristus, som betyder "den Smorde", medan Jesus betyder "Frälsare". "Hos ingen annan finns frälsningen. Inte heller finns det under himlen något annat namn, som givits åt människor, genom vilket vi blir frälsta"(Apg 4:12).
Frälsarkransen visar alltså inte på något sätt att Jesus är enda vägen till Gud, enda frälsningsvägen och det är detta jag menar med att den "missar evangeliets kärna".
Visst ger den en stunds ro från jäkt och stress, men "frälsning", som finns i radbandets namn, har ett långt djupare innehåll eftersom "Alla har syndat och saknar härligheten från Gud"(Rom 3:23) så "?Gud, vår Frälsare, som vill att alla människor ska bli frälsta och komma till insikt om sanningen" (1Tim 2:4)
I till exempel. Ökenpärlan bekänner man inför Gud att man felat och ber om förlåtelse, men det sägs inget om att det är Jesus, som "förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet" (1 Joh 1:9).
Ett av de nyandliga inslagen finns i "Kärlekspärlorna" där det talas om att "ta emot kärlek, som strömmar genom universum" ... och ett annat i "Doppärlan" där det sägs att "det rena förenar mig med alla människor som söker". Nyandliga kallar sig ofta "sökare" och att vara "förenad med alla som söker" är en typisk nyandlig tanke, där alla "sökare" är ett. Men vi som funnit Jesus, söker inte längre. Han har lovat vara med oss alla dagar.
Liknande inslag är påtagliga i boken "Livets pärlor - Meningsfull träning i livsmod, självinsikt och andlighet" (Carolina Welin och Carolina Johansson), där vi finner new age-vokabulär såsom "urkraft, energi, livskraft, harmoni, balans, flöda, söka ljuset, ladda sina pärlor, kosmisk kraft, andlighet, närvaro.
"Runt Frälsarkransen" är en sångbok med text och musik till radbandets pärlor. I "Gudspärlan" sjunger man bland annat: "Jag är den jag är", vilket är Gudsnamnet JHVH-Herren. Detta är mitt i prick i new ages tro på att människan är Gud. Detta namn används också i Frimurarnas kungliga ärkegrad, där kandidaten får säga "Jag är den jag är".
Radband har sina rötter i yogan, där det varit ett hjälpmedel att hålla räkning på mantran, det vill säga alla gudanamn som man upprepar i sina meditationer. All sorts yoga är en del av hinduismen.
På 800-talet använde muslimer ett pärlband för att räkna upp Allahs 99 namn, buddhistiska munkar använde radband och ökenfäderna i Egypten och Syrien förde in det i den kristna traditionen där det främst inom katolicismen använts i böner till Maria.
Jag håller med biskop Lönnebo om att "det gäller att försöka tolka och tyda varandra till det bästa", men kvar står att Jesus, vår Frälsare, är enda vägen till Gud och till evigt liv.
Frälsarkransen är ju ett avslappningserbjudande, som genom meditationer ger mod och kraft att handla rätt. Det är ett stort behov av stillhet i dag, men kransen med meditationer visar ändå inte på vägen till frälsning.
