”Förändra universitetet och du förändrar världen”. Så sammanfattade den libanesiske historikern och en av huvudförfattarna till FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, Charles Malik, det han såg som den största utmaningen för evangeliet. (Citat från "A Christian Critique of the University” , InterVarsity Press, 1982.)
Två år tidigare, när han invigningstalade vid Billy Graham-centret på Wheaton College, sa han att den största utmaningen för evangeliet låg i att kristna abdikerade från den intellektuella arenan, i synnerhet från universiteten, till förmån för naturalistiska och ateistiska idéer som växt i inflytande. Uttalandet blev en väckarklocka inom den evangelikala kristenheten.
Vad har hänt sedan dess? Nyligen frågade den amerikanska stiftelsen Fixed Point Foundation medlemmarna i landets växande ateistiska studentorganisationer hur de valt sin livsåskådning. Det visade sig att det för flertalet handlade det om en reaktion specifikt mot den kristna tron. Fynden redovisades häromveckan av organisationens direktor Larry Taunton i The Atlantic och har skapat stor debatt. Många av studenterna var uppvuxna i kyrkor där det talades mycket om att engagera sig i samhället och att vara en god människa. Men kopplingen mellan den enskildes liv, Jesus och evangeliets betydelse var minst sagt otydlig, enligt artikeln.
Studenterna nämnde även att de fått ytliga svar på seriösa frågor om evolution och skapelse, sexualitet, Bibelns trovärdighet, samt Jesus som den enda vägen. Även de som hade existentiella frågor tyckte inte att kyrkorna gav några relevanta svar.
I en annan undersökning från Barna Group år 2011 framkom det att nästan tre av fem unga kristna lämnade kyrkan när de nådde universitetsåldern. Opinionsinstitutet identifierade då sex anledningar bakom kyrkflykten, vilka överlappar till stor del med fynden från Fixed Point Foundation:
1. Kyrkorna upplevdes som överbeskyddande
2. Den kristna tron uppfattades som ytlig
3. Kyrkor uppfattades som motståndare till vetenskap
4. Kyrkornas syn på sexualitet uppfattades som förenklad och dömande
5. Unga brottades med kristendomens exklusiva anspråk
6. Kyrkorna uppfattades som kritiska mot tvivel
I en svensk studie från förra året om ungdomar och unga vuxna som lämnar pingstkyrkorna i Sverige ser författaren Philip Zarns, som driver Mosaik (ett nätverk för universitetsstudenter och unga vuxna inom Pingst Ung) liknande trender. Omkring 80 procent av tonåringarna som är engagerande i ungdomsverksamheten återvänder inte till församlingarna, noterar han. Han konstaterar också att många 18-29 åringar upplever liknande intellektuella och existentiella tvivel som deras amerikanska jämnåriga; postmodernism och skepticism påverkar unga kristna i Sverige. Detta skapar en form av kognitiv dissonans där troende upplever hur den kristna övertygelsen och den omgivande intellektuella miljön glider längre ifrån varandra, likt två separata båtar. Universiteten blir därför en ”väg ut” för många.
Sverige förlorades på idéernas område, då kristna antingen anpassade sig till upplysningstänkandet eller isolerade sig från kulturen, akademin och vetenskapen. Charles Malik utmaning att inta den intellektuella arenan gäller i hög grad Sverige. Det är där vi behöver arbeta för att göra evangeliet trovärdigt igen.
I sin artikel nämner Larry Taunton samtidigt hur många i undersökningen uttryckte respekt för de kristna ledare som faktiskt tog Bibeln på allvar. Ett svar rimmade mycket väl med en kommentar från den välkände illusionisten och komikern Penn Jillette, skriver Taunton: "Jag respekterar inte människor som inte missionerar ... Hur mycket kan du egentligen hata någon om du tror att evigt liv är möjligt och att inte berätta det?"
Jacob Rudolfsson, samordnare Svenska Evangeliska Alliansen
