Lagom till internationella kvinnodagen har RFSU över 30 barnvagnsmarscher runt om i landet i syfte att uppmärksamma mödradödligheten. Det är helt klart hedervärt och ett viktigt ämne att belysa. Men det RFSU gör är att blanda in propaganda för en allt för liberal abortlagstiftning och en förenkling av vad abort faktiskt innebär.
Även Ja till Livet önskar minskad mödradödlighet världen över och att alla kvinnor har tillgång till säker vård. Men i motsats till RFSU tror vi inte att abort är lösningen på problemet. Tvärtom visar flera studier att abort kan medföra flera olika problem. Förutom de fysiska obehagen som smärta och kraftiga blödningar är det inte ovanligt med rubbningar i känslolivet i lång tid efter en abort. Den norska psykiatrikern Anne Nordal Broen kom i en studie fram till att 20 procent av de kvinnor som utfört abort fortfarande mådde dåligt av den fem år efter att den utförts. I år har Sverige haft fri abort i 40 år. Räknat på Socialstyrelsens uppgifter har cirka 1 440 000 aborter utförts. Det innebär att över 300 000 kvinnor under en lång tid har mått dåligt på grund av att de gjort abort.
RFSU målar upp abort som det ultimata frihetsbeviset för kvinnan. Men de glömmer bort alla de kvinnor som känner sig fångade i ångest och nedstämdhet. Det är allvarligt att en statsfinansierad organisation som har ett enormt genomslag på skolor och andra plattformer inte ser nyktert på de besvär som följer i abortens fotspår.
Dagens aborter utförs främst på grund av ofrivilliga graviditeter och att barnet bär på någon funktionsnedsättning. RFSU basunerar högljutt ut att kvinnan har rätt till sin kropp. Men Ja till Livet menar att rätten till den egna kroppen inte innebär rätt att våldföra sig på någon annans kropp. Det barn, om än litet, som kvinnan bär på är inte en del av hennes kropp. Det är djupt okunnigt att påstå något liknande. Barnet är en ny, genetiskt unik egen individ. Det är helt skilt från mamman med hjälp av livmoder och moderkaka. Rätten till den egna kroppen bör således gälla både för mamma och för det ofödda barnet.
RFSU vill inte ens diskutera den etiska aspekten av att det faktiskt är ett barn, utan uppmuntrar endast till abort och tränger undan all problematisering kring ämnet. RFSU bidrar inte till ett öppet samtal utan kväver all form av problematisering eller önskan om att hjälpa kvinnor som faktiskt mår dåligt efter sin abort. Ja till Livet är övertygade om att tabun och den enkelspåriga synen på abort är en av grundorsakerna till att så många kvinnor mår dåligt. Gravida kvinnor behöver tillgång till en verklighetsförankrad information om abort innan de tar sitt beslut. Kvinnor som utfört abort behöver adekvat stöd och hjälp när ångesten kommer krypande. För det faktum att det är ett barn, som har ett hjärta som slår efter tre veckor och som har en egen själ, är uppenbart. Det är därför inte märkligt att många kvinnor upplever ångest över beslutet att avsluta den fortsatta utvecklingen av den egna individ de bär på.
Ja till Livet önskar ett öppnare samtal om abort och en sundare och mer verklighetsbaserad information till alla de kvinnor som funderar på abort. Ja till Livet tror inte att abort är lösningen på problemen vid ofrivillig graviditet, för kvinnor förtjänar bättre än abort.
Malin Schelin, informatör, Ja till Livet.
