Alma-Lena Andersson skriver (Dagen 3 mars) att muslimer liksom judar med nödvändighet ber till den kristna guden utifrån en monotesistisk ståndpunkt, övertygelsen att det endast finns en Gud.
De som argumenterar för att kristna och muslimer inte tillber samma gudar är då monolatrister, menar hon, som tror att det finns flera gudar men att vi bara ska tillbe en.
Det finns dock ett tredje alternativ: Att kristna och muslimer inte tillber samma gud därför att muslimers gud inte existerar.
Muslimer menar att den gud som de tillber uppenbaras i Koranen.
Den guden förnekar bestämt att Jesus skulle vara hans son (sura 9:30, 19:34-35), att Jesus dog på korset (4:157) och att Jesus ska tillbes (5:116).
Vidare betonar han att han inte älskar alla människor (3:32, 3:57, 16:23).
Dock finns också flera paralleller till kristendomen, denna gud utger sig för att ha skapat världen (7:54) och talat till Adam, Abraham och Moses. Koranen erkänner att Jesus är född av en jungfru (19:19-21), att Han gjorde mirakler (2:253) och att Han är Messias (5:72).
Dessa likheter gör dock inte att Herren och Allah kan sägas vara samma väsen, eftersom skillnaderna består. Att jag är en vit man som gillar att sjunga gör inte mig till Elvis Presley. Att både Herren och Allah hävdar sig vara den enda guden som har skapat universum gör dem inte till samma gud.
I en akt av avgudadyrkan hävdade Aron att en guldkalv var Israels Gud som hade fört dem ut ur Egypten (2 Mos 32:4).
Även om han hade fortsatt och sagt att denna guldkalv skapade himmel och jord och att ingen annan gud finns än denna guldkalv, innebär det inte att denna guldkalv plötsligt är samma gud som Herren. Det är fortfarande en värdelös guldkalv, Arons vittnesbörd är lögn.
När muslimer tillber en gud som ljuger om Jesus och som inte älskar alla människor tillber de en gud som inte finns. Den levande guden vet förstås vad de ber och älskar dem gränslöst, Han låter många av dem se Jesus i drömmar och syner. Men det innebär inte att Herren är Allah.
Micael Grenholm
