Imam Kashif Virk skriver (Dagen 19 augusti) att jag delar samma världsbild som Islamiska staten (IS). När jag som muslim, för 20 år sedan, började studera islam och analysera profetens Muhammeds liv fanns inte IS. Det islam som jag tillhörde var vanlig traditionell sunniislam vilket 90 procent av världens muslimer bekänner sig till. Samma sunniislam som lärs ut i de svenska sunnimoskéerna runt om i vårt land i dag. IS tillhör också sunniislam och de praktiserar den enligt de ursprungliga traditionerna från profeten Muhammed och accepterar inga avsteg från den ursprungliga läran.
När Kashif Virk tar på sig rollen som islams försvarare glömmer han en viktig del, nämligen att nämna vilken muslimsk bakgrund han har. Kashif är en svensk imam inom ahmadiyya-rörelsen. Ahmadiyya är en mycket liten "reformrörelse" som grundades av Mirza Ghulam Ahmad i 1800-talets Brittiska Indien.
Det mest kontroversiella inslaget i deras lära är att de ser Ahmed som en ny profet, eller hos vissa ”nästan en profet”, efter islams profet Muhammed vilket hos den världsdominerande sunniislam är en hädelse och skall bestraffas enligt de islamska sharialagarna. Ahmadierna är diskriminerade och förföljda i flera islamiska länder. När då Kashif, som kommer från en liten minoritetsgrupp som av de flesta inte ens accepterar som muslimer, tar på sig rollen som försvarare av islam talar han enbart för ahmadiyya, inte sunni- eller shiaislam vilket är de två absolut största inriktningarna, till nästan 100 procent.
Kashif påstår att Koranen fördömer bokens folk, kristna och judar, som enligt Kashif skall ha bedrivit religiös förföljelse och krigsföring mot muslimer. Detta påstående är falskt. Bokens folk var i minoritet i Mecka och Medina under Muhammeds tid. Inte i någon islamsk skrift, haditherna eller Muhammeds sunna (självbiografi), står det om denna förföljelse som Kashif påstår. Däremot står det om när profeten Muhammed drev ut de tre judiska stammarna när han kom till Medina då de inte ville underkasta sig islams lära. Han massakrerade männen och tog kvinnor och barn som slavar. Detta skedde åren 623-627. Det var alltså profeten Muhammed och hans följare som tog initiativet till denna krigsföring och förföljelse av bokens folk, vilket görs av IS än i dag.
Sedan hänvisar Kashif Virk till vers 60:8 i Koranen som stöd för vänskap mellan muslimer, kristna och judar. Vad han glömmer nämna är att det är en tidig vers, uppenbarad i Mecka då Muhammed var svag med få följare. I senare uppenbarade verser från Medina, då islam var starkt med många följare, hittar vi bland annat 3:28, 5:52 och 58:22 som på ett väldigt tydligt sätt förbjuder muslimer från att ha vänskap med judar och kristna även om de skulle vara dina föräldrar eller syskon. Inom islam finns en princip och regel att senare uppenbarade verser i Koranen ersätter de tidigare, detta kallas för abrogation.
Därefter tar Kashif även upp vers 3:64 som ett argument för samverkan mellan islam, judendomen och kristendomen. I själva verket uppmanar den versen kristna och judar att acceptera islams syn på Gud, Allah, och förkasta Jesus som Guds son. En mycket ensidig samverkan på islams villkor.
Slutligen skriver Kashif att det är muslimer som till största delen är offer för IS och liknande grupper. Detta stämmer. Det Kashif inte nämner är att muslimer som vill leva mer sekulärt inte är skyddade från islam och således blir dess offer. 2015 gick sunniislams främsta lärosäte, Al-Azhar-universitetet i Egypten, ut med att de inte fördömer IS handlingar som stridande mot islams läror.
Mona Walter
