Medlemmar i pingst-karismatiska församlingar gör abort. Elever på kristna skolor gör abort. Jag vet det. Jag har suttit och gråtit tillsammans med varmt troende kristna som gjort abort. Inte i deras "tidigare liv" utan just som varmt troende kristna.
Vi har medlemmar i våra frikyrkor som arbetar med att utföra aborter. Det finns ingen statistik på detta, men det förekommer. Förmodligen oftare än vi vill erkänna. Och det är inte så konstigt, för utan undervisning ”går folket vilse” (Ords 29:18).
Varför predikas och undervisas det inte om oföddas människovärde och abort? Jag har talat med äldste och pastorer om abortfrågan. Man har ”respekt för frågan”. Man säger sig ”stå för livet”. Det är bra. Men samtidigt är man mycket orolig för vad församlingsmedlemmar skulle säga om man tydligt skulle undervisa och predika om det ofödda barnets människovärde och sedan tillämpa detta på abortfrågan.
Äldste har sagt mig att man ogärna vill få negativ publicitet och att man därför undviker kontroversiella frågor som abortfrågan. Skulle vi börja undervisa om detta vet vi att många konflikter kommer upp till ytan, både innanför och utanför församlingen. Det är nog ett av skälen till vår tystnad.
Ett annat skäl är teologiskt. Ibland försvaras denna passivitet såsom ”klok” och ”Jesusfokuserad”. ”Vi vill bara predika Jesus”, säger man, och väljer då att undvika heta och svåra frågor. Man tror att människor ska lockas till Jesus och därefter löser sig de svårare frågorna nästan automatiskt.
Ibland måste man välja sina slag. Alla frågor är inte lika viktiga. Men Jesus tar upp många kontroversiella frågor (till exempel om äktenskapsbrott och skilsmässa) när han predikar för folket (och inte bara lärjungarna). Om något ligger på Guds hjärta så måste vi tala om det.
Gud formar oss, ser oss och älskar oss redan i moderlivet (Ps 139:13–16). Skulle det då inte ligga på Guds hjärta att Sverige dödar var fjärde Guds avbild redan i moderlivet?! Inför Guds ord, Guds Ande och våra samveten måste vi fråga oss: Vad skulle Jesus ha predikat om han gick omkring i Sverige i dag? Skulle han vara tyst om vad vi gör med ”Jesu minsta” i moderlivet? Att ”predika Jesus” är också att predika ”det Jesus skulle ha predikat om han var i vår sits”.
Det råder en stor kris i den bibeltrogna kristenheten i Sverige. De flesta ledare väljer att ducka för kontroversiella – men bibliskt viktiga – frågor. Människofruktan tycks i allt för hög grad sätta agendan för vad som predikas och hur vi predikar.
Nu behövs tusentals predikanter som vågar ta bladet från munnen och med sanning och kärlek måla Guds hjärta för både de ofödda barnen och deras mammor och pappor, som ofta i desperation väljer att avsluta sina barns liv.
Var är sanningen, rätten, barmhärtigheten hos Guds folk inför detta fruktansvärda som bara tillåts fortsätta år efter år?
Jag vädjar i synnerhet till dig som är en kristen ledare: sluta blunda och börja tala och agera!
Mats Selander, ordförande MRO – Människorätt för ofödda
