Den svenska regeringens hållning i frågor som rör Israel och Palestina är en skam. Israel är Mellanösterns enda demokrati och den judiska staten är exempelvis det enda landet i Mellanöstern där religionsfrihet råder och antalet kristna ökar i stället för att minska. Israel förtjänar Sveriges stöd, men den rödgröna regeringen är tyvärr av motsatt uppfattning.
Klavertrampen började redan samma dag som regeringen tillträdde, nämligen med aviseringen att Sverige skulle erkänna Palestina. Ett sådant stort och betydelsefullt beslut som att erkänna en annan stat borde naturligtvis vara förankrat i riksdagen, men det var inte viktigt för statsminister Stefan Löfven eller regeringen. Det hela skedde dessutom trots att den islamistiska terrororganisationen Hamas styr Gaza och den palestinska myndigheten saknar kontroll över sitt territorium. Kriterierna för ett erkännande var därmed inte uppfyllda.
Utrikesminister Margot Wallström påstod att erkännandet syftade till att stötta de moderata palestinska krafterna. Men man kan fråga sig vad det egentligen var för moderata krafter som utrikesministern syftade på. Var det kanske Wallströms och socialdemokraternas systerparti Fatah, som under ledning av Mahmoud Abbas styr på Västbanken? Samma Abbas, som tidigare har sagt att han ”välkomnar varje droppe blod som spills i Jerusalem. Det är rent blod, blod som är på väg till Allah”.
Fatah är inte att betrakta som moderata krafter, men måttfull är å andra sidan inte heller Socialdemokraternas politik när det kommer till frågan om Israel och Palestina. Ledande företrädare för Socialdemokraterna har gång på gång passerat anständighetens gräns. I slutet av år 2014 poserade riksdagsledamot Hillevi Larsson (S) med en karta föreställande ett utraderat Israel och för en tid sedan höll Marita Ulvskog i samband med en manifestation upp en bild på den livstidsdömde palestinska terroristen Marwan Barghouti. Utrikesminister Margot Wallström har dessutom själv kommit med så mycket onyanserad kritik mot Israel att hon lyckats med konststycket att som svensk utrikesminister bli portad från Mellanösterns enda demokrati.
Ett exempel på regeringens onyanserade hållning är att Sverige som enda land i EU nyligen röstade ja till UNESCO:s resolution som kritiserar israeliska arkeologiska utgrävningar i Östra Jerusalem. Detta gjorde man trots att resolutionen konsekvent bortser från den judiska kopplingen till bland annat Tempelberget. I stället för att rösta som resten av västvärlden gjorde Sverige gemensam sak med en rad auktoritära stater, diktaturer och arabländer. Det hela är verkligen pinsamt.
Den svenska regeringen har beslutat att under perioden 2015-2019 ge 1,5 miljarder kronor i bistånd till Palestina. Det är kontroversiellt, därför att enligt forskningsinstitutet Jerusalem Center for Public Affairs så lägger den palestinska myndigheten årligen cirka 3 miljarder kr på terroristrelaterade ekonomiska ersättningar. Det motsvarar så mycket som cirka 30 procent av det utländska biståndet.
Sverige måste lägga om politiken gentemot Israel. Ett odelat Jerusalem bör vara Israels huvudstad och den svenska ambassaden borde därmed flyttas från Tel Aviv till Jerusalem, men framförallt måste Sveriges bistånd till Palestina villkoras. Utbetalningar från Abbas och den palestinska myndigheten som belönar terrorism måste leda till att det svenska biståndet till Palestina omedelbart upphör. Sverige behöver en ny regering och ett nytt ledarskap. Inte en enda skattekrona ska gå till palestinsk terrorism!
Christian Carlsson, förbundsordförande KDU Sverige Samuel Holm, styrelseledamot KDU Västervik
