I dag, den 31 oktober, firar vi 500-årsjubileet av reformationen. Reformationen blev något som kom att påverka Europa på ett avgörande sätt. Det handlar inte bara om att den europeiska kyrkogeografin förändrades. Reformationen förändrade på många sätt hela Europas fortsatta utveckling.
En intressant aspekt av denna utveckling handlar om hur Europa sedan reformationen sekulariserats. Det är ju faktiskt just i den protestantiska delen av Europa som sekulariseringen varit som mest påtaglig. Det leder i förlängningen till frågan om reformationen som sådan kan ha haft någon betydelse för sekulariseringens utbredning.
Det är vid första anblicken naturligtvis en lite provocerande tanke att sekulariseringens grund och utgångspunkt skulle kunna återfinnas inom religionen själv. Vi har väl i allmänhet en bild av att den kristna tron på olika sätt utmanats av den moderna samhällsutvecklingen. Men finns det något i den protestantiska traditionen som gjort att den blivit särskilt utsatt?
Det som Luther motsatte sig var att kyrka och prästerskap blev ett led mellan Gud och människa. Man kunde exempelvis, mot betalning, genom kyrkans försorg få förlåtelse för sina synder. Kyrkan var alltså den institution som antogs sköta Guds ”affärer” på jorden. En annan viktig faktor som gjorde kyrka och präster till en mellanhand mellan Gud och människa var naturligtvis att det kyrkliga språket var latin, ett språk som på 1500-talet primärt fungerade som ett skriftspråk och som därför inte kunde förstås av vanligt folk.
Luther ville att människor själva skulle få förvalta sin tro och sin andlighet. Detta gjorde att han översatte bibeln till det språk människor faktiskt talade och förstod. Eftersom Luther var aktiv just när boktryckarkonsten utvecklades blev det också möjligt för honom att låta trycka de översatta texterna och att sedan distribuera dem till samtidens människor. Dessvärre var det en försvinnande liten del av människorna på Luthers tid som faktiskt kunde läsa. En bieffekt av Luthers ansats att tillgängliggöra bibeln blev därför ett ökat fokus på att lära människor läsa. Luther fick därmed, tillsammans med Erasmus av Rotterdam, 1500-talets gigant på den europeiska litteraturens område, stor betydelse för Europas alfabetisering.
Luther ville alltså att människor själva skulle kunna läsa och förstå innehållet i de kristna urkunderna. Det var den personliga tron som var vägen till Gud, och det var genom tro man fritt och för intet kunde få Guds förlåtelse. Det man tidigare hanterat i förhållande till kyrkan ville Luther göra till vars och ens individuella angelägenhet i relation till Gud.
Luthers betoning av den personliga tron är mycket viktig i detta sammanhang. Genom att betona trons betydelse blev plötsligt relationen till Gud något som också skulle hanteras på en intellektuell nivå. Den enskilda individen behövde veta och förstå innehållet i det man trodde på. Därmed handlade det också i någon mening om intellektuell övertygelse. Den gamla traditionens betoning av handlingar, där man inte ens behövde förstå det språk som användes, fick ge plats för en syn på religion som mer handlade om tro och intellektuell övertygelse. Detta gjorde att upplysningstiden och den moderna vetenskapens utveckling blev en mer direkt utmaning gentemot det som den protestantiske kristne människan trodde på. Därmed kan man säga att Luther med sin betoning på tro samtidigt la grunden för hur modernitet och tro kunde bli varandras motpoler. Den växande kunskapen om allt mellan himmel och jord uppfattades göra området för religiös tro mindre och mindre. Det har därför alltsedan upplysningstiden också varit många som i förlängningen av detta förväntat sig att moderniteten till slut helt ska utplåna den religiösa ”vidskepelsen”.
Riktigt så har det inte blivit – något som vi inte minst i vårt eget sekulariserade land fått uppleva under de senaste decennierna. Tro och religion har på senare år fått en helt ny synlighet i nyhetsrapportering, samhällsdebatt och medier.
Helt klart är att Luther lade en viktig grund för hur moderniteten och vetenskapens utveckling skulle bli något som kom att konfrontera religiös tro, och därmed har Luther intressant nog haft stor betydelse för det senaste århundradets sekularisering.
Att religionen ändå tycks vägra att försvinna, och i viss mening rentav få förnyad synlighet och aktualitet, är en intressant fråga vi har all anledning att fortsätta att fundera över.
Alf Linderman, direktor på Sigtunastiftelsen och docent i religionssociologi
