Under de senaste åren har vårdnadstvister kraftigt ökat och förändrats. Konflikterna är mer djupgående, invecklade och omfattande. Det har inneburit komplexa, längre och upprepade handläggningstider framförallt utredningar hos familjerätten. Dessutom tillkommer svårigheter till följd av familjer med annan kultur, religion, traditioner och hedersrelaterade familjerelationer. Tvisterna har blivit mer komplicerade.
Varje år berörs ungefär 55 000 barn i Sverige av föräldrar som separerar. Av dem är det cirka 10 procent som blir drabbade av vårdnadskonflikter mellan föräldrarna. Dessa pågår en stor del under barnets uppväxt. Många upplever att domstolar inte klarar av att upprätthålla jämställdhet mellan könen. I en undersökning konstateras att det numera är svårare att med eller utan tingsrättens medverkan nå en förlikning.
Det finns i Sverige allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar. Till detta kommer specialdomstolar som arbetsdomstol, marknadsdomstol, migrationsdomstol med flera.
När det gäller familjemål, vårdnads-, boende- och umgängestvister, de mål som behandlas i föräldrabalkens 6 kap, är det viktigt att dessa tvister handläggs av en domstol med utbildade och erfarna jurister kunniga inom området barn och föräldrar.
Sedan den senaste ändringen av föräldrabalken år 2006 har antalet vårdnadstvister ökat kraftigt. Det är inte klart hur många av dessa tvister som är unika, dvs. är nya tvister eller återkommande tvister med samma parter. Vårdnadstvister blir inte som andra tvister slutgiltigt avgjorda, utan parterna kan i princip tvista om barnen ända fram till det barnen blir myndiga. Det är allt vanligare att parterna väcker talan flera gånger och i vissa fall upp till 4–5 gånger i domstol.
I domstolen ska domare och nämndemän som stöd i vad som förekommit och har ”bevisats” göra en bedömning för barnets bästa. Anledningen till att ”bevisats” står inom citationstecken är att det sällan förekommer någon handfast bevisning i dessa mål. De vårdnadsutredningar som görs av socialtjänsten är ofta bestående av parternas egna uppgifter. Några utredningar i dess egentliga betydelser förekommer sällan.
I Australien kan domstolen besluta om en oberoende barnadvokat för att företräda barnet i en vårdnadstvist. Barnets egna åsikter, som betonas i barnkonventionen, kommer då till domstolens kännedom på flera sätt dels genom barnets oberoende advokat, dels i expertyttranden från lärare, socionomer, psykologer, läkare samt genom upptagning av bevis från barnets föräldrar. Man skulle då lyfta upp familjerätten och barns rättigheter i rättssystemet.
I vårdnadsmålen har domstolen en egen omfattande utredningsskyldighet. Det är vanligt att domstolarna nöjer sig med att besluta om inhämtade utredningar och ombuden sköter övriga utredningsåtgärder åt sina huvudmän med ökade kostnader. Fördelarna med familjerättsdomstolar är att, domar, erfarenheter och kunskapen hos domstolarna kan verka för att utredningen i målen sker på ett rättssäkert sätt. Det finns ett uttalat önskemål hos advokater att familjerättsdomstol bör införas vid vårdnadstvister. Det skulle dessutom höja familjejuristernas status.
I undersökningen Familjerättsbarometern 2016 anser 46,5 procent av de tillfrågade att specialiserade domstolar behövs. På frågan: Har mängden familjerättsliga uppdrag förändrats de senaste fem år svarar 49,7 procent ja; nej, det är oförändrat 6,4 procent. Tingsrätten förlitar sig på socialnämndernas bedömningar utan att ifrågasätta dessa, vilket i sin tur ger ökad möjlighet att manipulera den slutliga domen.
Det saknas i dag metoder för att hjälpa föräldrarna att varaktigt lösa konflikterna och finna en samarbetsform där barnets bästa är i centrum, när samarbetssamtal inte fungerar. Forskning intygar och varnar för att en bestående konflikt mellan föräldrar tydligt ökar risken för allvarliga beteendemässiga störningar hos barn. Svåra vårdnadsstrider är stressande, traumatiska och direkt skadliga för barn. Forskningen visar entydigt att den viktigaste faktorn för barns välmående efter separation är att inte utsätta barnet för konflikt mellan föräldrar.
Björn Rubenson, präst i Svenska kyrkan och KD-politiker
