Jag var ett år i ett annat land, i en universitetsstad och det mesta av min tid gick åt till att prata med andra människor. På dagarna undervisade jag konversationssvenska och utgick från olika moraliska dilemman som studenterna fick diskutera. På eftermiddagarna drev vi en ungdomsklubb för högstadieelever för att ge dem mod och möjlighet att växa som människor och ledare. På kvällarna bjöds unga vuxna in till ”Dinner and discussion” där vi vände och vred på livets stora frågor.
Visst fanns det en underliggande förväntan att några skulle börja intressera sig för Gud, men främst en nyfikenhet på varandras tankar.
Samtidigt som jag kom dit hade en sekt etablerat sig i staden. Vi varnades att ha kontakt med dem eftersom, sades det: ”De är på inget sätt intresserade av att lyssna till dina argument, utan är tränade att medan du talar hitta fler bevis för sin sak. De hör inte vad du säger.”
Läs även: Frida Park: Sluta twitterfäkta – börja luncha, Bali!
Sedan några år tillbaka är jag engagerad som lokalpolitiker för KD. Som statsvetare tyckte jag det skulle vara intressant att ta del av den vardagliga praktiska poltiken och vara med och bestämma hur våra gemensamma insamlade skattemedel används. På senare tid upplever jag att den politiska debatten mer och mer liknar sektens hållning, där man benhårt håller på sina argument utan att intressera sig för att förstå den andres sida av saken. Det finns väldigt lite av empati och respekt för varandra, fastän det är de grundstenar som verkligen gör oss till människor.
"Du kan inte berätta för någon om Gud utan att först ha lärt känna den människan" sa de mer erfarna missionärerna till oss. "Varje människa ska vara snar att höra, sen att tala, sen till vrede" skriver aposteln Jakob. Är det inte dags att låta djupare filosofiska diskussioner få mer plats i politiken? Kanske kan vi då bättre förstå varandra och varför vi lägger de förslag vi gör utan att smutskasta varandra? Kan vi göra rum för det goda samtalet, eller har sektmentaliteten drabbat oss alla?
Maria Maric, kristdemokrat
Läs också: Alexander Christiansson – SD-politikern som vuxit upp med Jerusalem
