I en artikel i Dagen med rubriken "Försoningsgudstjänst i skånskt bibelfäste" (6 december) redogörs för en försoning mellan medlemmar i föreningarna EFS och ELM på det lokala planet, utan eftergift i bibelsyn av någon sida enligt ledningen för ELM Örkelljunga. Artikeln tar endast vagt upp den historiska bakgrunden på riksplanet och inte orsaken till varför Bibeltrogna vänner bildades.
I verkligheten blev de som kvarstod med EFS ursprungliga bibelsyn 1911 uteslutna ur samfundet. De bildade Missionssällskapet Bibeltrogna vänner, som 2005 ändrat namnet till Evangelisk luthersk mission – Bibeltrogna vänner (ELM/BV).
Missionsledaren i EFS Adolf Kolmodin ville utge sin bibelkritiska skrift ”Kristendomen och den urkristna församlingens bibel” på EFS förlag. Flera ledamöter i EFS styrelse reagerade mot det bibelkritiska inslaget i skriften. För att tillmötesgå Kolmodin beslöt styrelsen ändå utge den i distribution på EFS förlag.
Vid EFS årskonferens 1908 kom skriften upp till debatt trots att flera deltagare inte hunnit läsa den. Kolmodin begärde att konferensen skulle ta ställning till den. Men inget beslut fattades.
Kolmodin ansåg att Bibelns uttalanden rörande frälsningen var fullt tillförlitliga. Men han hävdade också att i Bibeln fanns sådant, som "är otillbörligt" och felaktigt och därför vare sig kan eller bör tros av oss. Det tillkom enligt hans mening vetenskapen att genom forskning finna det som är Guds ord i Bibeln.
EFS ursprungliga bibelsyn var kort uttryckt att den Heliga Skrift är Guds ord, som genom den helige Andes ingivelse är skrivet av profeter, evangelister och apostlar (2 Tim 3:16).
På EFS årskonferens 1909 uppkom debatt om styrelsen skulle få ansvarsfrihet utan anmärkning trots att Kolmodins bibelkritiska skrift utgetts i distribution på EFS förlag. Men styrelsen fick ansvarsfrihet utan anmärkning med 133 mot 113 röster.
Efter konferensen hade minoriteten samling. 120 personer deltog. De återsamlades den 8 mars 1910 och antog namnet EFS Bibeltrogna vänner. EFS årskonferens hade över 300 deltagare. Het debatt förekom om bibelsyn och Kolmodins skrift men konferensen slutade i oklarhetens tecken.
Till EFS årskonferens 1911 lade dess styrelse förslag till stadgeändring. Där angavs att ingen som tillhörde en organisation som motarbetade Stiftelsens och av dess styrelse ledd verksamhet fick delta i EFS:s årskonferens.
Saken förtydligades att det gällde EFS Bibeltrogna vänner. Efter diskussion antog årskonferensen stadgeändringsförslaget med 191 röster mot 64. Sedan föreslogs att man skulle besluta att ingen medlem av Bibeltrogna vänner fick delta i EFS årskonferenser. Förslaget antogs efter upprörd debatt.
Den bibeltroende minoriteten bildade den 17 juni 1911 ett självständigt missionssällskap.
En känd gudsförnekare, pro- fessor Knut Wicksell, kommenterade i en tidning händelsen: "Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, som i min ungdom utdrev djävlar, utdriver nu Bibeltrogna vänner".
I BV:s historia, 1911–1961, och i tidningen Facklan och i Nya Väktaren är EFS årskonferenser 1908 – 1911 recenserade. Det är inte svårt att få insikt om den historiska bakgrunden på riksplanet. De bibeltrogna led nederlag röstmässigt men försonades inte med bibelkritiken.
Lokalt höll många inte med EFS ledning om acceptansen av bibelkritik. Det ledde till att BV föreningar bildades, som i Örkelljunga. Att detta enbart skulle ha berott på olika syn på ledarskap, som anges i artikeln, är inte trovärdigt. Brist på information om bibelsynsstriden i Stockholm förelåg nog då tidskriften Skånes missionsblad inte skrev om den.
Teologiska skillnader mellan EFS och ELM lokalt kvarstår, till exempel när det gäller ämbetssynen och tolkningen av Första Korinthierbrevets ord om kvinnans ställning i församlingen (1 Kor 14:34-38).
ELM-BV:s stadgar § 1 anger att sällskapet ”vill förbli vid den av Kristi kyrka tiderna igenom orubbligt fasthållna sanningen, att hela Bibeln är alltigenom Guds ofelbara ord med oinskränkt auktoritet…”. En paragraf som inte får ändras utan att sällskapet helt ombildas.
Assar Björkvald, predikant i ELM/BV
