Ett av de mest centrala teman i Bibeln handlar om olika aspekter av rättvisa. Om alla jordens invånare skulle konsumera som vi i Sverige skulle det gå åt minst fyra jordklot. När vi konfronteras med detta faktum reagerar vi på ett liknade sätt som när David konfronteras av Natan efter sin synd med Bat-Seba. Hur många Natan ska behöva skrika sig hesa i dag innan vi som David inser vår skuld och tar vårt ansvar för det som vi har gjort?
En globaliserad värld kräver också ett globalt ansvar. Globala skatter har diskuterats. Här har Bergstrand en poäng när han varnar för odemokratiska krafter som riskerar att kliva fram om ingen annan gör det.
Kristendomen kan inte bara erbjuda miljöskuldens bekännelse och förlåtelse utan den kan också bidra till miljöproblemens lösning – om vi tar Jesus ord på allvar och inte strävar efter materiell rikedom utan söker vår skatt i himlen.
Att nöja sig med en enkel levnadsstandard har varit ett stående inslag genom hela den kristna historien. Det är dags att åter komma tillbaka till en acceptabel nivå på vår levnadsstandard och konsumtion för vår skapelse, för våra medmänniskor och för vårt eget bästa. Återigen har Bergstrand en poäng, det vi behöver är inte i första hand en radikal miljörörelse utan en radikal omvändelse. Men en radikal omvändelse kommer att leda till enkelhet och rättvisa. "Meningen är ju inte att andra skall få det bättre och ni få det svårt. Nej, det är en fråga om jämvikt; nu skall ert överflöd avhjälpa deras brist," (2 Kor. 8:13)
Bergstrand nämner att vi måste ha ekonomisk tillväxt för att kunna säkra välfärden. Detta visar hur han är mer färgad av neoklassisk nationalekonomi än av biblisk ekonomi. Bibeln uppmanar oss att ge direkt till välfärden genom att ge till fattiga, hjälpa änkor och faderlösa. Vi behöver inte gå omvägen via den så kallade ekonomiska tillväxten. Detta är en tanke som grundades av ekonomer på 1900-talet.
Mattias Berggren, gymnasielärare, predikant och medlem i God jord
