För 14:e året i rad delas Martin Luther King-priset ut. Priset delas ut av Equmeniakyrkan, Kristna Fredsrörelsen och Sveriges kristna råd. Det här året är det klimatengagemang som uppmärksammas och 2020 års prismottagare är den globala klimatrörelsen Extinction Rebellion. Att prisutdelarna lyfter fram klimatfrågan är mycket motiverat. Klimatengagemang genomsyrar alla nivåer av samhället och mängder av praktiska insatser görs bland skolor, kommuner, kyrkor, ideella organisationer och företag. Klimatforskningen har visat sedan åttiotalet att vi långsamt kan röra oss i en riktning mot en global miljökatastrof om vi fortsätter vårt missbruk av fossila bränslen.
Därför är det märkligt att prisutdelarna väljer en extrem rörelse som Extinction Rebellion som prismottagare. Extinction Rebellion är en ny global miljörörelse som bildades i England i maj 2018. Under senaste året har verksamheten börjat i Sverige. Man finns nu närvarande i 55 länder. Det finns inte någon anledning att betvivla Extinction Rebellions engagemang för miljö- och klimatfrågor. Däremot behöver rörelsens metoder och tänkande ifrågasättas och problematiseras.
Den brittiska tidningen Guardian har gjort en nyhet av att en av grundarna för Extinction Rebellion, Roger Hallam, offentligt har tonat ner Förintelsen. Hallam menar att det bara är ett exempel av många i historien på dumheter som har begåtts. Hallams utspel har skapat stor upprördhet i Tyskland, och tyska avdelningen av Extinction Rebellion tar avstånd från Hallam och hans uttalanden. Tysklands utrikesminister Heiko Maas, är en av dem som fördömt Hallams påståenden och säger att man inte kan nedgradera Förintelsen, då staten systematiskt mördade två tredjedelar av Europas judar, som bara en dum handling bland många. Hur ställer sig prisutdelarna till detta?
En metod som Extinction Rebellion lyfter fram är civil olydnad. Man räknar med att protesterna i London i oktober orsakade kostnader på cirka en halv miljard, en rad Extinction Rebellion-aktivister blev dessutom arresterade. Jag har svårt att begripa hur civil olydnad som orsakar skadegörelse och massarresteringar bidrar till att utmana i klimatfrågan.
Det är viktigare att engagera sig i allmänna politiken så att väljarna väljer politiker med mer radikala klimatpolitiska förslag. I USA har man valt en president som saknar grundskolekompetens när det gäller klimat- och miljöforskning och hur moderna energisystem fungerar. Bland annat har Trump hävdat att klimathotet är något kineser har hittat på för att skada amerikansk tillverkningsindustri. Så länge detta råder, finns det inte större hopp om den globala klimatpolitiken.
Det är inte mycket bättre i Sverige. Det mest trendiga partiet i Sverige, Sverigedemokraterna, förnekar inte klimatforskningen, till skillnad mot Trump . Men de tycker uppenbarligen inte att Sverige behöver göra något drastiskt åt situationen då vi står för en så liten del av globala utsläppen.
Till exempel är den svenska satsningen på fossilfritt Sverige ett exempel på en fungerande klimatpolitik. De klimatfärdplaner som svenska näringslivet jobbat fram är ett mycket mer konstruktivt grepp när det gäller att göra något åt klimatutsläppen. Vi kommer inte långt med protester, vi måste gå till handling med att bygga vindkraftverk, fabriker för elbilsbatterier, satsa på elektrifiering av biltrafiken, utveckla fossilfri stålproduktion, få fram biodrivmedel till flyget. Det är på den nivån något händer i praktiken för att lösa klimatproblemen.
Extinction Rebellion vill att det inrättas ett medborgarråd för klimaträttvisa och ekologisk hållbarhet. Hur skulle det fungera på ett bättre sätt än det Klimatpolitiska råd som den svenska regeringen redan har tillsatt? Man vill stärka demokratin genom att skapa någon form av överrock över regeringen. Men demokratin kan bara jobba genom allmänna val och parlamentariska församlingar och att det väljs in politiker i riksdagen med en fungerande klimatpolitik. I en demokrati kan man inte lösa problemen genom totalitära insatser ovanför politiken.
Extinction Rebellion driver kravet på att Sverige ska nå netto-noll-utsläpp till 2025. Det skulle vara intressant att få veta hur detta ska gå till. Jag känner inte till någon klimatexpert som tror på ett sådant mål. I praktiken skulle det innebära att Sverige skulle behöva stänga ner sin industri till 2025, med medföljande massarbetslöshet. Det skulle också innebära en nedstängning av flygtrafik och vägtrafik till 2025, för det finns inte någon chans att hinna elektrifiera och få fram hållbara biodrivmedel i tillräcklig omfattning till 2025.
Jag delar Extinction Rebellions vånda över situationen. Jag har varit närvarande på 15 av FN:s klimatkonferenser och förundrats hur extremt långsamt och trögt den internationella politiken rör sig i avgörande överlevnadsfrågor för mänskligheten. Men det finns inte några genvägar än att genom den vanliga politiken påverka, och genom forskning och teknisk utveckling få fram de klimatvänliga lösningarna. Det borde även SKR, Equmeniakyrkan och Kristna freds kunna instämma i.
Stefan Swärd,
fil dr i statsvetenskap, opinionsbildare, författare och pastor.
Läs också svaret Vi ger priset till Extinction Rebellion med stolthet
