Den 4 november 2019 avfyrades tio raketer från Gaza in mot Israels territorium. Israel valde att svara med att likvidera jihadisten Baha Abu al-Ata i dennes hem i Gaza. Mannen hade under en längre tid visat ett uppviglande hat och legat bakom en mängd terrordåd och raketbeskjutningar in över Israels land och befolkning.
Jihadisterna svarade i sin tur med att skicka 450 raketer in över israeliskt område. Genom Israels starka försvar kunde 90 procent av dessa skjutas ned. Men vad innebar de cirka 45 raketer som inte blev nedskjutna för den israeliska civilbefolkningen? Gamla, sjuka och barn måste inom några sekunder ta skydd i ett skyddsrum.
Hur kan svenska journalister och reportrar vara så okunniga om det judiska folkets rötter och kultur? Antisemitismen var mycket utbredd i ledande skikt hos Europas befolkning även under 1920- och 1930-talen. Nu utmålas genom reportagens vinkling om och om igen Israel som den lede fi.
Hur kan en tretusenårig dokumentation så fullständigt nonchaleras? När ska uppvaknandet angående antisemitismen ske i vårt land? Senaste tillfället var efter andra världskriget när sanningen om förintelselägrens fasansfulla grymhet uppdagades.
Landområdet som Gud lovade Abraham för omkring 3 000 år sedan är tydligt beskrivet i Bibeln. Det land som kommer att tillhöra Israels folk. Det är skrämmande att se att det svenska folket och framför allt våra kristna bröder och systrar inte reagerar på den antisemitiska vågen.
”Åt dina efterkommande ska jag ge detta land” sa Gud till Abraham. ”För evig tid!” (1 Mos 12:7, 13:14–15). ”Från släkte till släkte” (1 Mos 17:7–8). Hos profeten Jeremia kan man läsa ”Så länge sol och måne har sin gång” (kapitel 31–33). Hos Hesekiel: ”Inte för er skull utan för mitt heliga namns skull” (36:22). Var finns ni, mina vänner i tron, som är beredda att med civilkurage lyfta fram detta i vår tid?
Bertil Hansson
