Vintrarna är långa och mörka i Sverige. Att vi ställer om klockan så att det blir mörkare tidigare på dagen underlättar inte. Nu på söndag ställer vi äntligen om till sommartid. Nu är det hög tid att sluta med detta vridande fram och tillbaka.
EU-parlamentet röstade i mars 2019 för att med start år 2021 sluta ställa om klockan med en timme en gång på hösten och en gång på våren. Länder som bestämmer sig för att det är permanent sommartid som ska gälla ska ställa fram klockan för sista gången i mars 2021. De som vill ha permanent vintertid, eller normaltid som det egentligen heter, ska ställa tillbaka klockan sista gången i oktober samma år.
Beslutet innebär att EU-parlamentet röstat för kommissionens förslag att sluta med växlingen mellan sommar- och normaltid, men att förändringen senareläggs från 2019 till 2021. EU-parlamentet vill också att länderna samordnar sina beslut så att eventuella tidsskillnader mellan länder med sommar- respektive normaltid inte stör den inre marknaden. I övrigt är varje land fritt att välja permanent sommartid eller normaltid som sin tidszon.
Det finns mycket goda skäl för att kommissionen och EU-parlamentet nu avskaffar växlingen mellan sommartid och vintertid. Sommartiden infördes i Sverige 1980, efter ett misslyckat försök 1916. Sedan dess har svenskarna vridit fram klockan en timma på våren i slutet av mars och vridit tillbaka den i slutet av oktober. De som jobbar natt när det går från vintertid till sommartid är alltid glada för att få jobba en timma mindre den natten. På hösten när klockan skall vridas tillbaka får man i stället jobba en timma extra. Mycket tid går åt till att ställa om alla klockor, inte minst i offentliga lokaler, både vår och höst. På våren är det många människor som kommer en timma för sent på grund av att de missat övergången till sommartid. Och på hösten händer det i stället att många kommer en timma för tidigt därför att de missat att vrida fram klockan. Sömnforskare har visat att omställningen är skadlig för många människor, och även för djur, som mjölkande kor.
Det är också vetenskapligt bevisat att minskad ljustillgång ökar antalet depressioner i samhället. Därför upplevs det inte som särskilt positivt att ställa tillbaka klockan på hösten, eftersom det innebär att eftermiddagarna blir mörka en timme tidigare. Vi upplever att hösten blir mörkare och dagarna kortare, när vi övergår till vintertid. Även om det blir ljust en timma tidigare på morgonen är det oftast ändå mörkt när man går till jobbet och mörkt när man kommer hem ifrån jobbet eller skolan.
några länder, till exempel Island och Argentina, har inte omställning till sommartid, men däremot en tidszon som kan liknas vid permanent sommartid. Dessa länder får då ljusare kvällar på sommaren och ljusare eftermiddagar på vintern. Det vore en fördel för Sverige att få det likadant.
En opinionsundersökning av Yougov 2014 visade att över hälften av svenskarna tycker att vi borde ha samma tid året om. 42 procent vill ha ständig sommartid, 24 procent vill ha ständig vintertid. 18 procent vill behålla nuvarande system, med byten två gånger om året. 16 procent svarade vet ej.
Forskningen visar att det är viktigt att utsätta sig för dagsljus under vinterhalvåret. Ljuset dämpar melatoninpåslaget, som är ett mörkerhormon, men påverkar även kortisolrytmen, som också är en del av dygnsrytmen. Problemen som många får på vintern med trötthet, depressioner och sömnproblem beror enligt forskningen på för lite dagsljus. Dagsljuset ger också ett välbehövligt tillskott av A- och D-vitamin. Forskningen pekar på att det är idealiskt att få vakna till dagsljus i gryningen. Men när skola och arbete börjar redan vid kl 8 är det få förunnat att kunna få sova till solen går upp under vinterhalvåret. Vare sig permanent sommartid eller permanent vintertid kan ge gryningsljus för alla dem som börjar sina arbeten vid 8.
Införande av permanent sommartid året om skulle ha en gynnsam effekt på folkhälsan eftersom fler kan tillgodogöra sig den extra ljusa timmen på eftermiddagen än på morgonen. En extra ljus timme på eftermiddagen ger också större möjlighet för människor att vistas mera ute, vilket även det är ett steg mot ökat välbefinnande. I synnerhet gäller det barn- och ungdomar, som i dag har ett alltför stillasittande inomhusliv. Barn behöver ljusa eftermiddagar för utomhuslek.
Att önska sig normaltid för alla i Sverige går inte – solen går ju upp, respektive ned, 45 minuter tidigare i östra Sverige än i västra.
När regeringen nu innan 2021 måste besluta om Sverige ska ha ständig sommartid eller ständig vintertid bör därför valet vara permanent sommartid, alltså samma tidszon som Finland redan har.
Tuve Skånberg, riksdagsledamot (KD)
