Hur är det möjligt att det på några årtionden har skett en sådan markant förändring i det teologiska perspektivet på Israel? Detta gäller Sverige men även andra länder runt om i världen. Kristna ledare talar i dag öppet mot Israel. Många teologer tror inte ens på profetiorna om Israels roll i Guds plan. ”Vi ska inte spekulera om något som är så osäkert”, hävdar de påverkade av ersättningsteologin, som anser att Gud har förkastat judarna och att Kyrkan har ersatt Israel. Även FN och EU vänder sig nu mot Israel och det judiska folket i sina kritiska uttalanden och beslut. I detta har de stöd av den svenska regeringen.
Nu förkunnas en politisk och social teologi om rättvisa och fred och man tar öppet ställning för de palestinska araberna och säger: "Det är Israels fel att det inte blir någon fred i området. De har ingen rätt till något land i Mellanöstern". Man anser även att bojkott mot Israel är helt okej för att tvinga fram en lösning. Många vill heller inte utsätta sig för kritik från dem som har en modern eskatologisk tolkning.
Hur har det blivit så här? Beror det på okunskap om eller ointresse för Bibelns profetior angående Israel? Saknas det undervisning i detta ämne i våra församlingar?
Bibelns profetior angående avslutningen av denna tidsålder visar tydligt att Gud har en frälsningsplan för sitt egendomsfolk men även för arabländerna. Även de ska nås av budskapet om Jesus, även om det just nu är ett starkt motstånd mot evangeliet om Jesus. Som kristna behöver vi därför be för hela Mellanösten att Guds vilja sker, innan Jesus kommer tillbaka.
Arne Brännström, Lidköping
Läs också Joakim Lundgren: Kristna Israelstödet var ingen självklarhet från starten
