I förra veckan presenterade Kristdemokraterna förslaget att Sverige, som en del av biståndspolitiken, i högre grad ska arbeta för att stärka rättsväsendet i länder som tar emot svenskt bistånd genom att utveckla fängelser och kriminalvården utomlands.
För att utsatta människor ska kunna resa sig ur fattigdom och känna hopp om framtiden är inte bara frihet, demokrati och marknadsekonomi avgörande, utan även rättvisa, rättssäkerhet och respekt för mänskliga rättigheter. I alltför många länder följs dock inte de rättsstatliga principerna och villkoren för fängslade är i vissa fall så undermåliga att människovärdet kränks.
Läs mer KD borde dra tillbaka förslaget om att bygga utländska fängelser med biståndspengar
En viktig del av biståndspolitiken är därför institutionsbyggande med syfte att förstärka det mottagande landets rättsväsende, de rättsstatliga principerna och respekten för mänskliga rättigheter.
Kristdemokraterna vill att Sverige ska agera medmänskligt i förhållande till vår omvärld och vi förespråkar därför ett generöst bistånd. Det svenska utvecklingsbiståndet behöver dock i högre grad än tidigare gå till att stärka rättsväsendets institutioner i mottagande länder. Det här kan exempelvis ske genom att utveckla nya fängelser med syfte att främja en välfungerande kriminalvård med humana villkor och personal som utbildats i effektiva behandlingsmetoder och respekt för mänskliga rättigheter.
Villkoren för fängslade är i vissa fall så undermåliga att människovärdet kränks.
— Andreas Carlson (KD)
I Dagen skriver representanter för Act Svenska kyrkan, Diakonia, PMU och Svenska missionsrådet att förslaget utgör ett avsteg från KD:s stolta biståndstradition. Man tycks tro att KD har föreslagit att Sverige ska finansiera diverse diktaturers förtrycksapparater. Men kritikerna har tolkat förslaget fel.
Sverige bedriver redan idag liknande projekt i Kenya, och det finns även exempel på biståndsprojekt från Danmark, Finland och Nederländerna som bland annat handlade om att bygga fängelse i Somalia. Den här sortens biståndsprojekt är fullt förenliga med OECD-DAC:s riktlinjer och Kristdemokraterna föreslår nu att regeringen ska uppdra till Sida och Kriminalvården att gemensamt genomföra fler liknande biståndsprojekt. Det skulle exempelvis kunna ske i samverkan med FN:s drog- och brottsbekämpningsbyrå (UNODC).
Kristdemokraterna har länge varit starkt kritiska till att svenskt bistånd går till länder och projekt som inte respekterar demokrati och mänskliga rättigheter. Vi har kritiserat att svenskt bistånd går till de palestinska områdena trots antisemitism, terrorstöd och avsaknad av fria val. Vi har även kritiserat Sveriges fortsatta bistånd till Irak, trots att regimen i Bagdad accepterar den systematiska förföljelsen och fördrivningen av kristna i norra Irak.
Nu sätter vi kraft bakom orden om att villkora biståndet till fler länder som brister i respekten för demokrati och mänskliga rättigheter. Vi vill minska det palestinska utvecklingsbiståndet med minst 250 miljoner kronor per år fram till 2024, och vi vill även att utvecklingsbiståndet till Irak reduceras med 200 miljoner kronor per år. I stället för att skära ned vill vi omfördela biståndet till förmån för projekt med syfte att stärka rättsväsendet genom att bygga och utveckla fängelser i länder som kvalificerar sig för bistånd.
Vårt förslag har inte oväntat fått den rödgröna regeringens biståndsminister Peter Eriksson (MP) att gå i taket. Det faktum att vi även vill ge ett utökat uppdrag till Kriminalvården att hyra fängelseplatser utomlands, har dessutom fått honom att kalla vår omprioritering för en “populistisk sak”.
I verkligheten är denna samverkan med andra länders motsvarighet till Kriminalvården naturligtvis bara en stor fördel för Sverige.
Vi har kritiserat att svenskt bistånd går till de palestinska områdena trots antisemitism, terrorstöd och avsaknad av fria val.
— Andreas Carlson (KD)
Situationen på våra svenska fängelser är väl känd. Den svenska kriminalvårdens kapacitet är mycket ansträngd vilket medför att många dömda brottslingar rör sig fritt i samhället i väntan på att avtjäna fängelsestraff. Det bidrar till ökad brottslighet och är ett reellt problem för polisens arbete med att bekämpa brottsligheten. Den svenska kriminalvården behöver därför stärkas. Samtidigt var förra året cirka 30 procent av de intagna på svenska fängelser utländska medborgare. De behöver nu i högre grad avtjäna sitt straff i hemlandet.
För att ta tillbaka tryggheten och säkerställa att fler brottsoffer får se rättvisa skipas behöver nämligen fler brottslingar i Sverige kunna dömas till fängelse. Då fungerar det inte att utländska medborgare till stor del fyller svenska fängelser. Vi behöver bygga fler fängelser i Sverige, samtidigt som andra länder behöver ta ett större ansvar för att deras medborgare kommit till Sverige för att begå brott.
Vi kristdemokrater vill snarast ge Kriminalvården i uppdrag att sluta avtal med andra länder för att utländska medborgare i högre utsträckning ska avtjäna straffet i sitt hemland. Vi anslår dessutom 400 extra miljoner till Kriminalvården för att kunna hyra fängelseplatser utomlands årligen från 2021. Detta extra anslag sker helt utan någon som helst påverkan på svenska biståndsmedel.
Kristdemokraterna fortsätter att förespråka ett generöst svenskt bistånd. Vi fortsätter att försvara enprocentsmålet, men vi anser att regeringen nu måste göra mer för att främja frihet, trygghet och rättvisa – såväl i Sverige som i vår omvärld.
