Jag noterar att ambassadör Masoumifar säger sig vara “bedrövad” över “den hårda tonen” i min “oförskämda och orättvisa artikel”.
För mig är det den finaste av komplimanger.
Ambassadören påstår att svensk politik kännetecknas av “neutralitet”. Därför kan min artikel enligt honom omöjligen vara skriven av en person som har ambitionen att vara en “klassisk” svensk politiker. Han har förstås helt rätt. Jag är inte socialdemokrat. För mig är mänskliga fri- och rättigheter någonting man aldrig kompromissar med. Att Stefan Löfven åkte till Teheran för att stärka handelsrelationerna, med en delegation där de kvinnliga deltagarna tvingades bära slöja, är för mig symptomatiskt för vad som är fel med den svenska regeringens inställning till Iran.
Politik är inte religion – religion är inte politik. Båda är viktiga, men låt oss hålla isär dem. Mitt parti tar inte ställning i lärofrågor, utan välkomnar alla – oavsett livsåskådning – som vill påverka samhället utifrån de judisk-kristna värderingarna. För mig utgör Iran ett skräckexempel på hur illa det kan gå när religionen blir synonym med den styrande makten. Jag betackar mig för ambassadörens påstådda omsorg om mitt partis inriktning. Mina ideologiska förebilder är Konrad Adenauer och Alf Svensson – inte ayatolla Khomeini.
Det blir närmast bisarrt när ambassadören påstår att “det inte förekommer ett enda fall av respektlöshet riktad mot kristna individer och platser” i Iran.
— David Lega
Iran, dåtidens Persien, är bärare av en lång och stolt tradition som ett öppet och tolerant land, alltsedan Kyros den stores dagar. Så vad var det som hände egentligen? Svaret är: den islamiska ‘revolutionen’ 1979. Det var då det moderna och västligt sinnade Iran blev det skräckvälde som vi ser än i dag: den islamiska republiken.
Ambassadören nämner även den iranska regimens kamp mot Islamiska staten (IS) i sitt svar. Sanningen är den att IS och Islamiska republiken Iran är barn av samma anda. Båda är de teokratier som vill bygga ett världsomspännande kalifat, där en extrem tolkning av islam ska genomsyra alla tankar och idéer, ja, till och med livet självt. Båda vill de bestämma vad kvinnor ska ha på sig. Båda ser de all opposition mot den styrande makten som förknippad med livsfara.
Det blir närmast bisarrt när ambassadören påstår att “det inte förekommer ett enda fall av respektlöshet riktad mot kristna individer och platser” i Iran. Så beskriver han ett land där all avfällighet från islam bestraffas med hängning.
Ambassadören har nu fått chansen att rapa upp lögn efter lögn om sin regims ‘förträfflighet’. Med all icke önskvärd tydlighet visar han varför det är så viktigt att EU nu får en strategisk kommunikationsenhet för att bemöta iransk hybridkrigföring och propaganda. Med all icke önskvärd tydlighet visar han varför regimer som den han företräder inte borde finnas.
[ Läs tidigare inlägg | Irans ambassadör: Iran säkraste landet för kristna i Mellanöstern ]
[ Läs tidigare inlägg | David Lega: Hotet från Iran måste tas på allvar ]
