Debatt

Tydlig politisk skiljelinje om förskolor

När det kommer till politiken kring förskolor tänker vi kristdemokrater i första ledet på kvalitet och innehåll. Socialdemokraterna tänker i termer av tvång. Där går skiljelinjen, skriver Jimmy Loord och Chatrine Pålsson Ahlgren, båda KD.

I en debattartikel i Dagen 15/10 kritiserar Madeleine Lidman en ny socialdemokratisk motion om att göra förskolan obligatorisk för alla barn från två år. I den kritiken instämmer vi till fullo. En sak är dock positiv med Socialdemokraternas riksdagsmotion om obligatorisk förskola från två års ålder. Det är att det blir väldigt tydligt var skiljelinjen i politiken går. Socialdemokraterna ser familjen som ett problem. Vi kristdemokrater ser den som en oändligt värdefull resurs.

De centrala meningarna i Socialdemokraternas motion är dessa: “Idén om en stark välfärdsstat bygger på individens möjlighet till frigörelse från klass, kön och familjebakgrund. En frigörelse som bör börja redan i förskoleåldern.” På denna grundval vill de socialdemokratiska motionsförfattarna göra förskolan obligatorisk redan från två års ålder.

Det är värt att stanna upp inför innebörden av den frigörelse från familjebakgrund som S-politikerna vill se. I praktiken säger de att det är ett problem att föräldrar tar ansvar och strävar efter det bästa för sina barn.

Läs också: Ministerns svar om obligatorisk förskola från två år

Som kristdemokrater ser vi saken tvärtom. Familjen är den viktigaste gemenskapen i samhället, den grund som samhället står på. Föräldrarna är de viktigaste personerna i barnens liv. Inga offentliga insatser kan uppväga föräldrarnas betydelse för trygghet och utveckling. Familjebakgrunden är en tillgång som barn har med sig hela livet.

Den enda rimliga slutsatsen är att beslutsrätten över när barnen ska börja förskolan ska ligga hos föräldrarna själva, inte hos politiker som anser sig veta bättre.

—  Jimmy Loord och Chatrine Pålsson Ahlgren

Vi är övertygade om att vi har en stor majoritet av Sveriges småbarnsföräldrar på vår sida. De vet att de alltid gör sitt bästa för sina barn. De vet att barn har olika förutsättningar och behov. De vet att somliga barn stortrivs i förskolan, medan andra inte kommer till sin rätt. Den enda rimliga slutsatsen är att beslutsrätten över när barnen ska börja förskolan ska ligga hos föräldrarna själva, inte hos politiker som anser sig veta bättre.

Efter att den socialdemokratiska motionen lades har undertecknarna försökt låtsas som om den handlar om något annat. Man säger att har blivit “missförstådd” och att den kan “misstolkas”.

Men vi kan läsa innantill. Det står klart och tydligt att förskolan ska bli obligatorisk från två års ålder, och undertecknarna tillstår själva att åtgärden är “drastisk”. Däremot står, tvärtemot vad man påstår, ingenting om forskning och utredningar.

Om socialdemokraterna uppriktigt söker kunskap, föreslår vi att de börjar med Lärarförbundets rapport “Förskollärare: barngrupperna är fortfarande för stora!” Rapporten slår fast att bara varannan förskollärare hinner med sitt uppdrag, att andelen outbildad personal stiger och att 75 procent av förskollärarna i barngrupper med de minsta barnen hade grupper som var större än det rekommenderade riktmärket.

I denna ände, kvalitet och innehåll, börjar vi kristdemokrater i vår politik för förskolan. Socialdemokraterna tänker i termer av tvång. Där går skiljelinjen.

Läs tidigare inlägg: Madeleine Lidman: Förskoletvång försämrar för alla

Fler artiklar för dig