Debatt

Vem skyddar barnen från att utnyttjas av influencers?

I ett land som ofta slår sig för bröstet att vara världens bästa land för barn är det märkligt att detta passerat politikens intresse, skriver Rebecca Weidmo Uvell.

Som en person som sedan många år lever nästan hela mitt yrkesliv digitalt och via sociala medier följer jag debatten om friheten på nätet och sociala medier nära. Jag har skrivit två böcker som tar upp möjligheterna men också hoten mot de tekniska plattformarna. I Sverige diskuteras tyvärr sociala medier nästan bara i kontexten om antingen Trumps twittrande eller hur mycket Facebook och Twitter borde censureras, en debatt driven av stora mediekoncerner.

Därför är det intressant att detta inte fått mer uppmärksamhet – att Frankrike i oktober stiftade en lag som bevakar barns rättigheter i sina föräldrars sociala medie-kanaler.

Enligt lagen kan föräldrar som anses utnyttja sina barn dömas till 5 års fängelse och 800 000 kronor i böter. En del av intäkterna från nätaktiviteterna ska sättas in på ett konto som är låst till dess att barnet är myndigt. Barns löner på över 10 000 kronor ska skattedeklareras. Föräldrarna måste söka tillstånd hos lokala myndigheter, försäkra att skolgången sköts och löpande rapportera in hur många timmar barnen tillbringar med nätaktiviteterna. Taket är 10 timmars videoinspelning i veckan och nattarbete är förbjudet. Barn ska när som helst få ångra sig och be plattformar som Tik Tok och Youtube att ta ner materialet.

Det är lukrativt med barn. Men barnens rättigheter talas det ingenting om.

—  Rebecca Weidmo Uvell

I ett land som ofta slår sig för bröstet att vara världens bästa land för barn och som gjort barnkonventionen till lag, trots varningar från många remissinstanser (nyligen trumfade den utlänningslagen och vi kommer få se massa fler problematiska konsekvenser), är det märkligt att detta passerat politikens intresse.

Expressen skrev om lagen den 27 december i en artikel med rubriken “Svenska influencers tjänar miljoner tack vare sina barn” och gjorde ett stort reportage om tre utvalda stora konton på framför allt Youtube men även Instagram som alla gör massa reklamjobb med barnprodukter och har sina barn i flödena.

Av de stora mode- och livsstilsbloggarna som blev stora under 2010-talet, de flesta unga kvinnor, har många idag blivit mammor och fortsätter bara jobba på som vanligt. Med barnet i kanalerna och med utökade reklamintäkter av just företag som vill nå barnfamiljer och mammor. Ett exempel är influencern och fotomodellen Marie Serneholt som fick tvillingar 2018. Året innan hon fick barn var hennes omsättning 1,7 miljoner. På tre år har den ökat med hela en miljon kronor, till 2,7 miljoner kronor. Hon är bara ett av många exempel på personer som inkorporerat sina barn i sin affärsverksamhet, det är mer regel än undantag för kvinnliga influencers.

Små barn kan inte säga “nej, jag vill inte vara med på bild”.

—  Rebecca Weidmo Uvell

Det är lukrativt med barn. Men barnens rättigheter talas det ingenting om. Sociala medier har blivit en gråzon för framför allt små barn som inte kan säga “nej, jag vill inte vara med på bild”.

När kommer en politiker driva den här frågan? För lika lite som jag anser att barnkonventionen skulle blivit lag, lika mycket tror jag på lagar som angriper problem med precision. En svensk version av den franska lagen skulle behövas. Lagstadga barns rätt att vid myndighetsdagen få en minimiandel av inkomsterna de genererar och barns rätt att kunna säga nej.

Fler artiklar för dig