Pornografin är ett slags pandemi för sig som kunde kallas förorening av den mänskliga naturen. Den har olyckliga beroendekonsekvenser för individen och kan leda till social isolering. Den skiljer sig från covid-19 på två väsentliga punkter: Den är inte medicinskt behandlingsbar och den kränker människors värdighet. Internet har gjort den alltid lurande pornografin till en social sjukdom med svåra och allvarliga konsekvenser för hela samhället.
[ Fredrik Wenell: Ungas syn på sex får jämställdheten att gå bakåt ]
Hela världens uppmärksamhet och medkänsla riktas i dag mot alla som drabbas av coronaviruset i dess olika former. I allt lidande finns den trösten. Patienter behandlas med mänsklig värdighet och respekt. Den omsorgen och de resurserna kommer sannolikt aldrig ägnas offren för den pandemiska pornografin. Ändå behövs hjälp. Samhället bör inte vifta undan denna pandemi som en enkel privatsak.
Att ta del av rättegångar i barnpornografimål är skrämmande, inte minst att höra hur barn och ungdomar lockas att exponera sig med löften om droger, pengar och anonymitet.
Att pornografi också är en industri kommer oftast i bakgrunden. Pornografi är inte bara ett brott mot ungas integritet utan också en global industri med stor lönsamhet som utgör bakgrund till organiserad brottslighet – som drogsmuggling, prostitution och människohandel.
[ Pastor: "Jag och mina killkompisar hjälpte varandra att sluta titta på porr” ]