Frågan om varför unga lämnar tron på Gud, som Johanna Bode och Frida Idefjord lyft på debattplats i Dagen, är komplex. Eftersom det utifrån ett kristet och bibliskt perspektiv är en fråga om liv eller död, är frågan viktig att ställa och få svar på. Det är som ung en människa skaffar sig en egen identitet och väljer vilken grund livet ska byggas på. Därför – om vi tror att budskapet om Jesus som försonare och frälsare är nödvändigt för att mänskligheten ska räddas och uppleva befrielse, upprättelse och sann och äkta kärlek – kommer det alltid att stå en strid om den unga generationen.
Bibeln beskriver återkommande denna strid. Mose var tänkt att bli en befriare men skulle ha blivit dödad om det inte funnits beslutsamma föräldrar som trotsade makten genom att gömma sin son. Alla de andra små pojkarna slängdes i Nilen och en hel generation unga förgjordes. När Jesus föddes dödades en hel generation pojkar i Betlehem. Jesus skulle ha varit en av dem om inte hans föräldrar flytt med sin son när Herodes gav order om att barnen skulle dödas. Varför händer det här? För att det i varje generation finns nyckelpersoner som kommer att påverka samhällen, städer och länder. Dels för att de är skapta till ledare och dels för att Gud kallat dem.
[ Läs tidigare inlägg | Johanna Bode & Frida Idefjord: Lämna inte unga kristna åt sitt eget öde ]
Även om ingen ung i vår tid kommer “slängas i Nilen” kan effekten ändå bli densamma: Guds räddning blir inte synlig i den här världen om kyrkans unga går förlorade.
För att få unga att lämna tron på Gud räcker det med:
- Att ta kontroll över hur unga människor tänker.
- Att det inte finns någon som unga kan lära av och ta efter.
- Att man har fel förväntningar.
- Att kyrkan blir introvert och inåtvänd.
1. Aldrig förr har en ung generation översköljts av så många intryck som nu. De intryck man får påverkar hur man tänker. Internet är bra på många sätt, men inte på alla. Internet ger inte bara faktisk information utan också urskillningslös propaganda. Du kan lära dig om allt från matlagning till att mecka med bilar till att spela ett instrument. Men du kan också lyssna till mycket osunt, inte minst på Youtube. Om man inte ser upp kan allt detta ta över en människas sätt att tänka. När livet mäts i hur underhållande, lyckobringande och utmanande det är, är det svårt för föräldrar och vuxna att konkurrera med Internet som erbjuder en aldrig sinande källa av nöjen. Kristen tro stavas inte heller underhållning, adrenalinkickar, propaganda och information utan relation.
Någon måste göra det troende livet synligt, det är så tro förmedlas och ges vidare.
— Anethe Carlsson
2. För att tron på Gud ska kunna föras vidare till nästa generation behöver någon gestalta tron på ett begripligt sätt för den unge. Det vill säga: Någon behöver visa hur man är kristen, hur man läser Bibeln och varför, hur man ber och vad det innebär och hur man förhåller sig till andra när man kallar sig kristen. Någon måste på riktigt, i vänskap, visa hur det går till. Därför skriver Paulus till sina troende vänner: Titta på mig, gör som jag, ta mig till föredöme. Men när de troende blir mer och mer segregerade och åldersindelade – vem ska då visa den unge vägen? Det räcker inte att informera om kristen tro eller att någon cool person från en scen säger hur det bör vara. Det blir skola eller underhållning. Någon måste göra det troende livet synligt, det är så tro förmedlas och ges vidare.
[ Läs tidigare inlägg | Stefan Gustavsson: Visa att kristna tron är relevant ]
Unga behöver höra vuxna tala om andliga ting och delta genom att tycka, tänka och fråga. En ung människa behöver se sina föräldrar eller andra vuxna be eller under en gudstjänst se människor de har förtroende för lovsjunga med lyfta händer. För den som växer upp och håller på att forma sin egen identitet som troende är sådana erfarenheter ovärderliga – under förutsättning att det man sett varit äkta tro och inte bara ett inlärt beteende, förstås. Var finns människorna som unga kan ta efter i dag?
3. Under mina många år som pastor har jag emellanåt i samtal med föräldrar fått höra uttalanden i stil med: “Jag struntar i vad ni gör i kyrkan bara det är så roligt att mina barn vill gå dit.” Men det är inte kyrkans uppgift. Inte så att det ska vara tråkigt i kyrkan, men eftersom kristen tro är relation med andra och med Gud är det svårt att mäta i roligt och tråkigt, häftigt och mossigt. För hur mäter man kärlek i tråkigt och roligt? Man kan ha roligt eller tråkigt tillsammans med någon man älskar, men har man tråkigt ibland är det inte ett skäl till att lämna den man älskar. Man har helt enkelt fel förväntningar.
[ För tjugo år sedan fylldes Globen av kristna ungdomar ]
4. Kyrkans skatt är de troende, så har det alltid varit. Att bli en kyrka utan väggar är en av utmaningarna för dagens kyrka. När de troende slutar att lägga all tid och alla resurser på sitt eget kan en ung generation få luft att andas. Brist på luft, om du förstår vad jag menar, tvingar alltid bort de unga. Varför inte rusta upp en nergången skola för barnen i ett utsatt område, eller plantera skog och återställa ett område som blivit skövlat någonstans i världen? Eller varför inte starta ett popband på ett SIS-hem för att visa Jesu kärlek till de mest trasiga. Eller bara laga middag till grannen som är ensam och sjuk. En introvert kyrka är för en ung generation undergång.
