Ett av regeringens favoritord verkar vara “civilsamhälle”. Detta har tyvärr sedan länge inte alls betytt den verkligt ideella sektorn, den där människor bidrar till något gott av egen tid. I stället har det under de senaste decennierna utvecklats ett bidragsindustriellt komplex där drivna människor, i stället för att starta företag, startar föreningar och försörjer sig heltid på olika skattebidrag. Inte sällan går det mesta till höga löner.
För vilken företagare kan ta ut hög lön första året? Många kan knappt ta ut någon lön alls och när man tar någon är den oftast låg. Att starta bolag och få lönsamhet tar tid. Men söker du miljonbidrag från bidragskranar som Arvsfonden, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), andra myndigheter eller kommuner kan årets intäkter vara fixade i ett slag. En ansökan senare.
[ Civilsamhället får nya miljoner för stöd till utsatta grupper ]
Den verkligt ideella sektorn i Sverige hittar du i dag bara inom idrotten, samfunden och rena välgörenhetsorganisationer. Resten är bidragsknaprare. Det är åt dessa regeringen kastar pengar – särskilt nu under pandemin.
Jag har granskat bidragsindustrin sedan 2015, i synnerhet MUCF:s verksamhet, och det läcker som ett såll.
— Rebecca Weidmo Uvell
För några veckor sedan rapporterade SVT:s Uppdrag Granskning om att Tillväxtverket nekat tusentals företagare stöd under corona. Handläggningstiden tar månader, och många krögare har inte ännu fått sina pengar trots ansökan. Magdalena Andersson säger att det är för att förhindra fusk som man skrivit reglerna som man gjort.
Men för föreningssektorn, där otaliga fusk genom åren uppdagats, är det fritt fram. Jag begärde ut siffror från den största bidragsgivande myndigheten, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. De har inte återkrävt en enda krona från föreningar som inför 2020 tilldelades 46 miljoner kronor i projektbidrag. Trots att många av projekten på grund av pandemin inte kunde genomföras.
Detta är dock inte allt. I början av juni 2020 fick MUCF ytterligare 48 miljoner att fördela på samma föreningar som fått behålla sina bidrag för projekt som inte blev av. I oktober 2020 fick de ytterligare 50 miljoner kronor att fördela. I februari 2021 fick myndigheten ännu mer pengar: 58 miljoner kronor. Den 12 april meddelade regeringen ihop med C och L att ytterligare 50 miljoner ska utbetalas via MUCF.
Och som en extra bonus: Lagstiftaren önskade en extra skyndsam hantering. I samtliga fall betalades extrapengarna ut cirka en månad efter utlysningen – inklusive handläggningsperiod.
Det är ett hån mot landets företagare att vänsterregeringen med sina stödpartier formligen öser pengar över bidragsentreprenörerna, samtidigt som landets företag misstänkliggörs av finansministern på bästa sändningstid och myndigheten som ska betala ut stöden inte klarar att göra det på många månader. Om de ens beviljar ansökan.
Det är dags att göra upp med föreställningen om att civilsamhället är det viktigaste i samhället, för det är den signalen som skickas. Kritiserar man det ifrågasätter man demokratin, låter det. Men till och med Riksrevisionen ifrågasätter kraftigt, i en nyligen gjord granskning av just MUCF, deras kontroll av hur skattepengarna används.
[ Dags att söka “coronabidrag” till hjälp för socialt särskilt utsatta ]
Jag har granskat bidragsindustrin sedan 2015, i synnerhet MUCF:s verksamhet, och det läcker som ett såll. Ett exempel är föreningen Booster som förutom att vara paraplyorganisation till oklara föreningar inte verkade ha någon verksamhet alls. De hann få över sex miljoner i bidrag innan de tack vare min granskning förlorade bidraget 2016.
Civilsamhället är inte synonymt med föreningar som hittat sin heltidsförsörjning på bidrag.
— Rebecca Weidmo Uvell
Min granskning ledde också till att Timbro valde att granska MUCF. De kunde avslöja bland annat att Rådet av Enade Kreoler fått 1,3 miljoner kronor i bidrag för att “chilla organiserat”.
2016 avslog MUCF Sveriges Unga Muslimers ansökan efter att de upprepade gånger blivit påkomna med ha bjudit in hatpredikanter och spridit deras idéer. 2020 kom beslutet från Högsta Förvaltningsdomstolen, dit beslutet hade överklagats hela vägen från förvaltningsrätten och via Kammarrätten, att SUM även måste betala tillbaka bidrag de fått på 1,3 miljoner kronor.
[ Replik från MUCF: Bidrag till civilsamhället gör stor nytta ]
Alla föreningar har anställda och lönerna ligger ofta på över 30 000 kronor, det vill säga högre än medianlönen i Sverige. Medan nystartade företag inte får en enda krona i bidrag av staten och måste dra in sina egna lönekostnader kan bidragsentreprenörer understödda av allt mer bidrag från vänstern ta ut bra löner från dag ett.
Riksrevisionen släppte den 1 mars 2021 en granskning av MUCF:s verksamhet och kritiken var inte nådig. Till exempel konstaterades att MUCF inte utökat sina kontroller i ärenden där nästan 100 procent av de kontrollerade medlemsföreningarna inte uppfyller villkoren för bidrag. Riksrevisionen hittade också överdrivna medlemsförteckningar, vilka utgör basen för beräkning av storlek på bidraget. De kritiserade även samma sak jag hittade redan 2015, att MUCF inte kräver att revisorn för föreningen ska ha någon formell kompetens utan kan vara någons syster, kompis eller granne.
[ Synen på ideella organisationer mer positiv än på länge ]
Vi måste börja göra upp med bilden av vad ett civilsamhälle de facto är. Civilsamhället är inte synonymt med föreningar som hittat sin heltidsförsörjning på bidrag. Den verkligt ideella sektorn ska inte blandas ihop med dessa.
