Ingvar Nilsson, som på debattplats i Dagen återkommande har proklamerat att evolutionsteorin är oförenlig med kristen tro, går nu (30/4) till angrepp inte bara mot evolutionsteorin utan också mot dem som vill erbjuda teologiska verktyg för att integrera evolutionsteorin i en kristen teologisk världsbild. Dessa och liknande tongångar hörs då och då i våra sammanhang.
Vår replik riktar sig alltså inte enbart till Nilsson, men Nilssons artikel aktualiserar ett mer generellt problem som vi vill bemöta. Det är dags för kristenheten att inta ett mer moget och reflekterat förhållningssätt till dessa frågor och på så sätt välkomnar vi debatten.
När en person, eller en grupp, möter perspektiv som tycks utmana den egna förståelsen av tillvaron finns det tre möjliga responser: Antingen kan man ignorera utmaningen och låtsas som att den inte finns. Eller så kan man försöka argumentera emot den och så förneka att den är verklig. Eller, om man menar att man varken kan ignorera eller förneka den, får man försöka reflektera kring hur man kan integrera detta perspektiv med sin egen förståelse av världen.
[ Fredrik Wenell: Begrav myten om att vetenskap och tro inte går ihop ]
Det är helt riktigt, som Nilsson konstaterar, att många unga människor lämnar tron för att de inte ser hur de kan förena den med ett vetenskapligt perspektiv på världen. Men frågan är vilken slutsats man ska dra av det.
När The Barna Group 2011 undersökte varför amerikanska ungdomar lämnade kyrkan fann de sex huvudskäl, varav ett var att kyrkorna uppfattades som motståndare till vetenskapen. En fjärdedel av dem som lämnat uppfattade kristendomen som “anti-vetenskaplig”.
Många unga [...] tror sig inse att kristen tro inte är intellektuellt hållbar.
— Debattörerna
Att unga människor lämnar är inte förvånande om de får lära sig i kyrkan att deras tro endast går ihop med en kreationistisk förståelse av världen. Problemet med att välja strategi två ovan är att det är väldigt få, förutom de som anser att en bokstavlig läsning av skapelseberättelsen och de första kapitlen i Första Mosebok krävs av den som vill vara kristen, som övertygas av argumenten för en ung jord och separat skapelse av alla djurslag.
Det är med andra ord oansvarigt av kyrkan att inte ge unga – och vuxna – teologiska redskap att integrera ett evolutionärt perspektiv på världen med sin kristna tro.
[ Recension: Evolutionsbok som bjuder in till fördjupade studier ]
Några av de teologiska redskap som en integration av evolution och kristen teologi kräver har djupa rötter i den kristna traditionen. Kyrkofadern Augustinus (354–430 e Kr) talar i sin kommentar till Första Mosebok om hur Gud begåvat skapelsen med “frön” som, när de rätta naturliga omständigheterna infann sig, utvecklades till de olika djurarterna. Tanken att Gud kan skapa genom naturliga processer är helt fundamental för den medeltida teologen Thomas av Aquino (1225–1274) som i diskussioner med samtida muslimska tänkare försvarade tanken på att det i naturen finns genuina orsaker: Gud som primär orsak till hela universum skapar, menar Thomas, genom att använda naturliga (sekundära) orsaker.
Gud skapar “medierat” – genom naturliga orsaker. Thomas liknar till och med Gud vid en “båtbyggare” som gett timret en förmåga att sätta ihop sig själv. Och anledningen till detta är, menar Thomas, att ett universum som har en sådan kausal kraft är ett ännu mer fantastiskt universum än ett som saknar denna kausala, kreativa kraft.
Det som krävs är en rejäl fortbildning i frågor som rör tro och vetande. Resurserna finns!
— Debattörerna
I England och Nordamerika finns flera mycket intressanta organisationer, flera med evangelikal prägel, som arbetar för att ge redskap att relatera vetenskap och teologi. I England märks bland annat Faraday Institute for Science and Religion (där den evangelikale teologen Alister McGrath är en av institutets rådgivare), i Nordamerika organisationen BioLogos (där den brittiske, i evangelikala kretsar uppskattade, teologen N T Wright är verksam).
Det råder dock en närmast akut brist på genomtänkt teologi kring dessa frågor bland vårt lands förkunnare, vilket vi menar är en starkt bidragande orsak till att så många unga som växer upp i tron senare, och ofta under smärtsamma former, tror sig inse att kristen tro inte är intellektuellt hållbar.
[ Läs tidigare inlägg | Ingvar Nilsson: Evolutionsteorin leder unga bort från tron ]
Det som krävs är en rejäl fortbildning i frågor som rör tro och vetande. Resurserna finns! Börja med att bekanta er med dessa organisationer och de författare som bearbetar dessa frågor.
Det är glädjande att det nu på bibelskolor och i andra sammanhang sker ett reflekterande arbete kring hur vetenskapliga och teologiska perspektiv på ett fruktbart sätt kan relateras. Detta bör uppmuntras, inte skambeläggas! Det är både en fråga om pastoralt ansvar och om respekt för sanningen.
Christoffer Skogholt, doktorand i religionsfilosofi
Patrik Adlarson, doktor i fysik
Leif Berglund, lektor i arbetsvetenskap
Peter Berntsson, präst i Svenska kyrkan
Erik Eckerdal, teologie doktor, präst i Svenska kyrkan
Andreas Frick, docent i psykologi
Lars Gunther, pastor i Equmeniakyrkan ,
Paul Hemeren, doktor i kognitionsvetenskap
Marita Hilliges, professor i neurovetenskap
Sebastian Ibstedt, läkare, doktor i mikrobiologi
Lars Johansson, universitetspastor samt lärare i religionsfilosofi och religionshistoria
Thomas Leyser, docent i rymdfysik
Stefan Lindholm, lektor i systematisk teologi
Pekka Mellergård, docent i neurokirurgi
Andreas Nordlander, docent i religionsvetenskap och teologi
David Nyström, lektor i exegetisk teologi
Martin Sahlén, docent i astronomi
Stefan Söderberg, professor i medicin
