Debatt

Gåvoskatteavdrag har haft god effekt

Nu är det dags att utveckla reformen så att ännu fler kan vara med och bidra till civilsamhället, skriver Jakob Forssmed och Hampus Hagman (KD).

I mars 2020 var många övertygade om att intäkterna till organisationer som samlar in pengar till goda ändamål skulle minska på grund av coronaviruset. Enligt Giva Sverige, som samlar organisationer som Cancerfonden, Rädda barnen och Hjärt-lungfonden, trodde mer än hälften av deras medlemsorganisationer att intäkterna skulle minska. Men nu har facit kommit och det är mycket glada nyheter. Trots coronaviruset har de insamlade medlen ökat något.

Förklaringen till detta står att finna i gåvoskatteavdraget, som återinfördes i juli 2019 efter att Kristdemokraterna fick in detta i den gemensamma KD-M-budgeten som riksdagen beslutade om i början av mandatperioden.

Gåvoskatteavdraget innebär att den som ger gåvor till en godkänd organisation kan få en skattereduktion på upp till 1 500 kronor per år. Denna möjlighet infördes första gången 2012 när Kristdemokraterna satt i regering, och blev en omedelbar succé. Åren 2012 till 2015 ökade givandet kraftigt. Men sen tog den rödgröna regeringen bort möjligheten att göra avdrag. Efter det mattades utvecklingen av. När vi kristdemokrater hösten 2018 fick chansen att driva igenom vår politik i riksdagen såg vi till att återigen införa gåvoskatteavdraget och nu ser vi effekterna av detta. Trots en djup ekonomisk kris ökar givandet till ideella organisationer.

Kristdemokraterna vill höja taket kraftigt, så att fler kan ge större gåvor

—  Jakob Forssmed, Hampus Hagman

Gåvoskatteavdraget innebär att organisationer som Stadsmissionen, Röda Korset och Cancerfonden stärks. Det gör det lättare för dem att exempelvis hjälpa människor som lever i utsatthet eller bekämpa plågsamma sjukdomar genom forskning.

Men gåvoskatteavdraget är viktigt av fler skäl. Det stärker civilsamhällets oberoende. Det stöd som sociala organisationer får av kommuner är bra, men genom att de ges ökade möjligheter att finansiera sin verksamhet på andra sätt stärks deras förmåga att höja rösten mot politiken när så krävs.

Det är ingen slump att auktoritära stater alltid slår ner mot civilsamhället och försöker strypa det på olika sätt. Oberoendet har ett värde i sig i en demokratisk stat.

Dessutom uppmuntrar gåvoskatteavdraget folk att ge och engagera sig för sina medmänniskor. Svenskar är givmilda och givandet har ökat under de senaste tio åren. Dels tack vare att många har mer pengar att röra sig med efter skatt, dels för att fler organisationer arbetar aktivt med insamling.

Nu är det dags att börja utveckla gåvoskatteavdraget. Kristdemokraterna vill höja taket kraftigt, så att fler kan ge större gåvor. Samtidigt behöver den undre beloppsgränsen för en enskild gåva sänkas. Det är också viktigt att fler typer av organisationer kan omfattas. Vi vill även att företag som donerar pengar till dessa ändamål ska få möjlighet till skatteavdrag.

Någon typ av gåvoskatteavdrag finns i nästan alla Europas länder, men Norge är förmodligen den mest intressanta förebilden för oss. Där infördes avdraget 1999 i ganska blygsam omfattning, men sedan kom det att utvecklas. I dag omfattas över 600 organisationer. Viktiga verksamheter inom omsorg, mänskliga rättigheter, kultur, miljö, natur och djurskydd.

Gåvoskatteavdraget är en succé. Det är nu hög tid att förbättra incitamentet att ge och att se till att det kommer fler organisationer till del.

Fler artiklar för dig