Debatt

Förlora inte de unga när de tar klivet ut i vuxenlivet

Steget vidare efter gymnasieåldern är det mest kritiska i en ung människas vandring med Gud. Alla i församlingarna behöver ta ansvar för att underlätta detta steg, skriver Olof Brandt och P-O Flodström, Bibeln idag.

I arbetet med Bibeln idags rapport “Här för att stanna” talade mycket av det insamlade underlaget för att övergången till “ung vuxen” är det mest kritiska steget för en ung människa i dennes vandring med Gud. Visst tappar kyrkan unga tidigare också, men steget vidare efter gymnasieåldern förefaller vara det svåraste.

Det finns många orsaker till detta, men en av de största är att kyrkors församlingsverksamhet många gånger är uppbyggd kring tydliga ålderskategorier där steget till ung vuxen blir väldigt stort. I flera sammanhang finns det inte ens en inkörningsperiod utan de unga förväntas bli en del av den vuxna gemenskapen direkt.

Inte sällan sker detta steg samtidigt som deras sociala trygghet slås sönder av andra förändringar i livet. Många byter bostadsort, så vare sig en person blir kvar eller flyttar själv försvinner det tidigare nätverket. Inte sällan ska personen samtidigt påbörja ett nytt liv som student eller jobbsökande. Självklart finns det individer som inte passar in på en sådan beskrivning, men vår bild är att det gäller många.

Kyrkans indelning i ålderskategorier, med vattentäta skott, gör att människor riskerar att falla mellan stolarna.

—  Olof Brandt och P-O Flodström, Bibeln idag

Nu när sommaren går mot sitt slut är det dags att börja fundera på om församlingarna kan göra något för att underlätta denna livsviktiga övergång. Det är viktigt att se att kyrkans indelning i ålderskategorier, med vattentäta skott, gör att människor riskerar att falla mellan stolarna.

Alla inom kyrkan har ett gemensamt ansvar för att underlätta övergången och vad var och en kan göra kan se lite olika ut beroende på vilken situation de är i.

Vi tror till exempel inte att ungdomsledarens ansvar slutar samma dag som en ungdom tar studenten, eller valfri annan tidpunkt som godtyckligt satts upp som “slutet på ungdomstiden”.

Den som vandrat bredvid en ung människa i många år skulle vi därför vilja utmana att följa upp och försöka stödja personen i hans eller hennes fortsatta vandring i livet. Du ska såklart inte tvinga dig på eller bli manipulativ, men det finns fortfarande mycket du kan göra. Det allra mest grundläggande är att ta upp kontakten igen efter sommaren och kolla läget. Hjälp den unge att leta landningsplatser, i den nya staden eller i församlingen.

Mottagande församlingar saknar inte heller ansvar för ungdomar som flyttar. Det är ibland lätt att bara se de egna ungdomarna men församlingar behöver lyfta blicken och försöka stödja varandra, både inom och mellan samfunden.

När nya människor kommer till våra sammanhang är det såklart grundläggande att vara välkomnande, men också att komma ihåg att personen troligen har en historia värd att ta i beaktande. En del känner sig inte sedda i nya sammanhang där deras gåvor inte är kända. Ofta får en nyinflyttad börja om från noll trots att han eller hon kanske varit starkt engagerad i sitt förra sammanhang. Andra behöver få ta ett steg tillbaka från sitt starka engagemang och landa i en trygg miljö.

Alla är unika men målet är att en mottagande församling ska lyssna och se den unge vuxne, vare sig det handlar om någon från en annan stad eller någon som “kommer upp” från ungdomsgruppen.

Den som skickar vidare en ung människa, vare sig det är till en annan församling eller till en annan del av församlingen, behöver tänka på att vara en brygga. Tipsa gärna ansvarig pastor, välkomstteam eller ny-i-kyrkan-grupp om att det kommer en ny person.

Den mottagande församlingen har då också ett ansvar att efterfråga den nye. Ett enkelt sms, telefonsamtal eller mejl med en personlig inbjudan räcker oerhört långt.

Du som flyttar behöver själv vara aktiv för att hitta en plats i en ny församling.

—  Olof Brandt och P-O Flodström, Bibeln idag

Vi vill uppmuntra alla, nu när pandemin förhoppningsvis går mot sitt slut, att aktivt ställa om, bjuda in och välkomna nya människor. Här kan föreståndare och lärare också bidra. Förkunna, undervisa och uppmuntra församlingen att prioritera inkluderingen av nya personer i det egna umgänget. I en församling där människor umgås och tycker om varandra kommer fler människor – oavsett ålder – att stanna kvar.

Med allt detta sagt finns det ytterligare en som har ett ansvar. Du som flyttar behöver själv vara aktiv för att hitta en plats i en ny församling. I en ungdomsgrupp blir man ofta sedd och ledare gör allt för att ge ansvar och upptäcka gåvor. I ett nytt sammanhang är det inte självklart så enkelt.

Vi vill utmana dig som är ung vuxen i ett nytt sammanhang att ta plats. Du kan efterfråga en bönegrupp eller berätta om dina gåvor. Är du för blyg för att gå fram till någon efter gudstjänsten kan du skriva ett mejl till någon i kyrkan du vill vara med i. Församlingen vill välkomna dig och du behöver en församling!

Sammanfattningsvis vill vi uppmana alla att ta ansvar för unga som står inför det kritiska steget att hitta en vuxen tro och en vuxen plats i kyrkan. Om alla hjälper till kan fler hjälpas vidare i sitt lärjungaskap.

Vår fråga till dig som läser är egentligen ganska enkel. Vad kan du göra i höst för att välkomna någon ny? Vi ber dig inte omforma hela verksamheten, men om alla gör något blir mycket gjort.

Ta till dig en av Här för att stannas grundprinciper: “Gör för någon det du skulle vilja göra för alla.”

Fler artiklar för dig