Statistiken talar sitt tydliga språk: Bibelläsandet hos svenskarna har under de senaste decennierna tydligt minskat. Enligt en Sifoundersökning från 2016 räknar man med att ungefär sju procent av Sveriges befolkning läser Bibeln någon gång varje månad och endast två procent dagligen. Eftersom andelen bekännande kristna i Sverige är högre än två procent, kan vi anta att denna minskning även gäller inom våra församlingar.
Varför är detta ett problem? Måste bibelläsning verkligen prioriteras, räcker det inte med den kunskap som förmedlas via predikan och i bönegrupper? Vi menar att den låga bibelläsningen är en av anledningarna till att församlingar i dag minskar i medlemsantal.
I Matteusevangeliet 28:16ff finns det vi kallar missionsbefallningen. I dessa verser finner vi sammanfattningen av det kristna livet och uppdraget: Att berätta för andra om Jesus och vad livet tillsammans med honom innebär.
Hur kan man berätta för någon om någon man själv inte känner?
— Julia Forsberg och Olivia Liebgott
Vi måste våga se att den del av den världsvida kyrka vi tillhör i alldeles för liten omfattning lyckas med detta uppdrag. Församlingstillväxten i Sverige är i princip lika med noll, enligt Frikyrkoundersökningen 2021. Det finns förstås många anledningar till detta, men vi vill mena att för att vända siffrorna gäller det att de redan troende vet vad de tror på, vilket är en omöjlighet utan Bibeln. Hur kan man berätta för någon om någon man själv inte känner?
Bibeln, församlingen och tillbedjan är de tre viktigaste verktyg vi har för att lära känna Gud. Om vi tar bort en av dessa haltar de andra. När troende inte lever nära bibelordet och alla dess berättelser förlorar de anledningen till varför församlingslivet måste utgöra en central punkt och skälen att tillbe Gud reduceras lätt till upplevelser och behov.
[ Kristenhetens identitet hotas av minskande bibelläsning ]
Med Bibeln kan troende få hjälp att förstå hur och varför församlingen och tillbedjan måste utgå ifrån vem Gud är och vad Jesus gjort. När en troende till stor del plockar de fragment av Bibeln personen tycker om, riskerar de att leva hela sina liv utan att känna Gud såsom Gud gjort sig känd genom hela Bibeln. Gudsbilden och relationen blir därför fragmentarisk, likt bibelläsningen.
Det finns en lockelse i vår tid att söka oss till det redan bearbetade. Vi lyssnar till vad experterna säger och nöjer oss med det. Detta är inte nödvändigtvis fel – de som kan mer än oss själva kan hjälpa oss att ge viss förståelse. Troende behöver dock både lyssna till andras berättelser och samtidigt skaffa sig personliga möten med texterna och låta dem forma vardagslivet.
Risken blir att vi förkunnare blir de enda som tolkar och berättar Bibeln. Det vi lyckas sammanfatta är det enda våra lyssnare har att ta med sig, vilket aldrig kan jämföras med ett liv där vi både lever nära Bibeln och talet om den. Själva lär vi därför inte känna Gud, utan blott en annans erfarenhet.
Minskad bibelläsning kan därför leda till sämre församlingstillväxt, eftersom församlingens medlemmar inte har verktyg att “gå ut”.
— Julia Forsberg och Olivia Liebgott
När bibelläsningen försvinner från församlingens liv riskerar vi att lämna kallelsen att leva i “det allmänna prästadömet”. Detta medför en kultur som handlar alltmer om vad som händer på scenen, och allt mindre om vad som händer i vår egen kammare och liv. “Gå ut”, men hur?
Vilket budskap ska vi föra vidare när vi själva inte har förstahandsinformation om vem denne Jesus vi följer verkligen är? Minskad bibelläsning kan därför leda till sämre församlingstillväxt, eftersom församlingens medlemmar inte har verktyg att “gå ut”.
[ Därför läser kvinnor mer bibel ]
Det historiska avståndet mellan berättelsernas ursprungliga sammanhang, till hur de blir till verklighet för oss i dag, innebär för många att de inte vet var de ska börja eller hur de ska tillgodogöra sig texterna. Därför behövs flera verktyg för att vi som troende tillsammans ska kunna överbrygga denna klyfta mellan oss och bibelordet.
För att ta reda på vilka verktyg som varje församling behöver krävs kännedom om församlingens kunskapsläge och relation till Bibeln. Vi kan utifrån samtalsgrupper, bokcirklar och bönegrupper lägga en karta över vilka luckor som ökar detta avstånd mellan oss läsare och Bibeln.
Personligen har vi goda erfarenheter från det senaste året då Olivia genom en bokcirkel utifrån boken “Vad menar vi med att Bibeln är Guds ord?” av Mikael Tellbe (2015) fick ställa frågor och samtala tillsammans med andra. Vidare höll Julia en förkunnarkurs för församlingens aktiva och nya förkunnare. Tillsammans har vi även startat podcasten “Bibeln och sånt” där vi bok för bok tar oss igenom hela Bibeln med dess svåra frågor, utmaningar och ibland svårbegripliga berättelser.
Genom dessa satsningar har vi båda mött många som berättat att de fått en förnyad relation och kärlek till bibelordet, det har gett dem en väg in i att börja läsa och leva med Bibeln. Detta är vår början på det vi hoppas leder till att få se fler människor ta emot Jesus. Vi tror att när Guds folk lever nära Bibeln, församlingen och i tillbedjan kommer denna rörelse att ta sin början.
