Det är ingen tillfällighet att väckelserörelsens folk under 1800-talet kallades för läsare. Bibeln var rörelsens centrum, en källa för tro och liv genom bibelläsning, förkunnelse, samtal och diskussioner.
I dag är situationen annorlunda. Det visar Julia Forsberg, Olivia Liebgott och Hans Lindholm i två debattartiklar tidigare i Dagen. Bibelkunskapen sjunker bland allmänheten, men också bland bekännande kristna läses Bibeln alltmer sällan.
Regelbundna bibelstudier är sällsynta i församlingarna och i gudstjänsterna riskerar bibeltexter att få ett begränsat utrymme. Ofta läses bara ett kort textavsnitt i inledningen. I predikningarna utgår visserligen de flesta predikanter från en bibeltext, men denna lämnas ofta därhän för att ersättas med berättelser om sportevenemang, händelser i familjen, semesterminnen eller den senaste nyhetsrapporteringen.
De korta bibelord som församlingen får lyssna till går ofta att räkna på ena handens fingrar. Bibelfokuserad förkunnelse som ger kunskap om texternas bakgrund, dåtida situation och nutida budskap blir alltmer sällsynt.
Om man jämför med Bibelns plats i synagogans gudstjänster finns här en slående skillnad. Varje vecka läser man flera kapitel ur Moseböckerna. Dessutom Psaltarpsalmer och stycken ur profeterna – det vill säga Josua, Domarboken, Samuelsböckerna, Kungaböckerna och skriftprofeterna. Under högtiderna läses Höga visan, Rut, Klagovisorna, Predikaren och Ester. Dessutom studerar församlingarna Talmud som i mångt och mycket är bibelförklarande texter.
[ Ny studie: Lättare att hjälpa andra förstå Bibeln än att förstå den själv ]
Denna koncentration på de heliga texterna är förmodligen en av förklaringarna till att det judiska folket lyckats bevara sin identitet genom årtusenden trots förföljelser och trakasserier. Bibeln har med andra ord bidragit till att judar och judendom överlevt.
Mot den bakgrunden kan man fundera på vad som kommer att hända med vår tids kyrka om Bibelns betydelse alltmer förminskas. Situationen är oroande.
Om inte kristna läser och brottas med de heliga texterna riskerar tron att bli än mer godtycklig än vad den redan blivit.
— Leif Carlsson
Det finns naturligtvis orsaker till att Bibeln har satts på undantag. Många anser att den är föråldrad och inaktuell. Den har de senaste åren fått skulden för att sätta käppar i hjulet för en modern tro vad gäller bland annat naturvetenskap, sex och relationer. Det rör ju sig trots allt om texter som skrevs för flera tusen år sedan.
Även om dåtidens människor hade samma grundläggande behov som vi har i dag så tänkte de annorlunda och hade andra värderingar. De fanns en annan världsbild och deras samhällen såg inte likadana ut som våra. Mot den bakgrunden är det ibland svårt att veta vad dessa texter kan tänkas ha för budskap till oss som lever på 2000-talet. Men Bibelns sanningar är tidlösa. Vi behöver bara hitta rätta redskap för att kunna tränga igenom de lager av tid och kultur som krävs för att nå dem.
Trots dessa utmaningar har jag den senaste tiden märkt av ett växande intresse för Bibeln. Människor vill öka sina sakkunskaper om bakgrund, innehåll och budskap men framför allt om hur texterna ska tolkas.
Kyrkan behöver möta detta behov genom att ge Bibeln större utrymme i gudstjänster och andra samlingar. Det är väsentligt att visa på olika tolkningar och synsätt och att även ge möjligheter till samtalsgrupper där människor får tillfälle att ställa frågor – inte minst om sådant i Bibeln som är svårtolkat och ibland omöjligt att förstå.
Tyvärr har många förkunnare haft en tendens att undvika sådana texter eller också ger de tillrättalagda tolkningar. Gemensam läsning och tolkning har den fördelen att flera röster kommer till tals eller som talesättet säger: “Fyra ögon är bättre än två.” Eftersom vi uppfattar en text på olika sätt blir det olika infallsvinklar på budskapet.
Om Bibeln inte prioriteras i gudstjänsten, varför ska då åhörarna prioritera den i sina privata liv?
— Leif Carlsson
Det finns en annan betydelsefull aspekt av bibelanvändningen, nämligen förmågan att kunna bedöma det som sägs i predikningar och undervisning. Paulus skriver: “Förakta inga profetior men pröva allt” (1 Thess 5:20–21). I dag finns det en växande flora av spekulativa budskap som grundas på konspirationer och godtyckliga hänvisningar till bibeltexter. Hur ska åhörarna kunna pröva det som sägs om de inte vet vad som står i Bibeln?
I Apostlagärningarna möter vi en församling som på ett föredömligt sätt visar på en sådan användning av Skriften. Det var den judiska församlingen i Beroia: “De tog emot ordet med stor beredvillighet och forskade dagligen i skrifterna för att se om allt detta stämde” (Apg 17:11). Med andra ord trodde de bara på sådant som kunde förankras i “skrifterna”.
Om inte kristna läser och brottas med de heliga texterna riskerar tron att bli än mer godtycklig än vad den redan blivit. Bibeln är ovärderlig eftersom den ger oss kunskap om Gud och vad det innebär att vara hans folk. Går det att över huvud taget vara kyrka utan att läsa och följa dessa texter?
Det som sker i församlingens gudstjänster och samlingar sänder signaler till åhörarna. Alla klagar på att folk inte läser Bibeln, men det kanske inte är så konstigt. Om Bibeln inte prioriteras i gudstjänsten, varför ska då åhörarna prioritera den i sina privata liv?
[ Bästa och “värsta” ställena i Bibeln - nio predikanter berättar ]
