Det räcker inte att läsa vissa favoritställen för att lära känna Jesus. Vi kristna behöver bli riktiga bibelläsare igen. Predikan behöver bli mer bibelbaserad. Detta är några insiktsfulla argument som förts fram i tre debattartiklar i Dagen som satt fokus på frågan om bibelläsning bland oss kristna. Allt detta äger sin riktighet, och samtliga skribenter lyfter fram angelägna saker. När jag själv funderar över frågan om bibelläsning är det ett par ord som ringer i mina öron: behov och beröring.
Det första ordet är alltså behov. Det är lätt att se att vi som enskilda kristna, och den kristna församlingen i stort, är i behov av mera bibel i vid mening. Den allmänna bibelkunskapen är inte särskilt imponerande och i vår genomsekulariserade och problemfokuserade värld är det många gånger snarare de svåra bibelställena som fångar vår uppmärksamhet än de tydliga.
Även om naturligtvis många kristna har sina uppbyggande favoritställen som de gärna återkommer till är ett grundproblem att helheten ganska ofta saknas: Överblicken, sammanhangen och förståelsen i ljuset av Kristus finns där inte. Det är den ena sidan av saken.
[ Debatt: Predika mindre från din semester och mer från Bibeln ]
Det överflöd av stimulans som telefonen erbjuder stjäl vår uppmärksamhet och försvårar ett koncentrerat bibelstudium.
— LarsOlov Eriksson
En annan sida är Bibelns bortskaffande från vardagen. I det hem där jag växte upp låg pappas välanvända bibel på fönsterbrädan i köket intill matbordet. Den var väl synlig för alla, både för oss barn och för var och en som kom på besök. Den var inte en prydnad utan ett bruksföremål. Det symbolvärde som låg i att Bibeln fanns framme kan inte nog betonas. Den använda Bibeln vittnade om ett behov, en längtan – och förstås om en aktiv användning av den.
Hur ser det ut i dag? Är Bibeln ett synligt bruksföremål i våra hem? Många av oss har numera Bibeln – ja biblar, i olika översättningar och med digra kommentarer – i en smidig app i våra smarta telefoner. Det finns flera fördelar med detta. En bibel i telefonen, som ofta följer oss vart vi går, ökar naturligtvis tillgängligheten. En risk är dock att vi osynliggör bibelläsandet för varandra (vem ser att jag läser Bibeln?), en annan att det överflöd av stimulans som telefonen erbjuder stjäl vår uppmärksamhet och försvårar ett koncentrerat bibelstudium.
Det är först när behovet av Bibeln går från ett konstaterande till ett regelbundet bruk som läsningen och kunskapen kan bli till verklig nytta. Det är först då den kan göra skillnad både för den enskilda och för sammanhanget. Det är först när behovet blir påtagligt för individen som det kan leda till verklig förändring och som de goda råden om hur man läser enskilt och tillsammans med andra får verkan.
Det råder ju ingen brist på goda råd och goda hjälpmedel för den som vill fördjupas i kunskap och kristenliv. Däremot är det nog brist på vilja och lydnad. Det är lätt hänt att annat kommer före bibelläsningen.
[ Debatt: Ett par bibelverser räcker inte om kyrkan vill överleva ]
Alltför få predikningar är födda ur en nöd för egen och andras frälsning.
— LarsOlov Eriksson
Det andra ordet är beröring. För att bejaka vårt personliga behov av bibelordet tror jag att vi på något sätt måste ha berörts av det. En hel del av oss läser kanske Bibeln som om den vore information, det vill säga vi läser Bibeln ungefär som andra böcker. För att få kunskap är det ett ypperligt sätt att läsa. Men vill vi bli berörda på djupet måste vi läsa Bibeln med andra förväntningar än att få veta mer. Vi behöver helt enkelt bli berörda. Ordentligt berörda.
Här spelar förkunnelsen stor roll. Den predikan som visar att predikanten på något sätt har berörts av bibelordet kan också övertyga andra om Ordets förmåga. Åtskilliga predikningar i dag är hyfsade föredrag eller föreläsningar. De kan också vara trevliga berättelser om livet eller skarpa politiska uttalanden i tidens anda.
[ Digitalt bibelläsande slår rekord ]
Mitt intryck är dock att alltför få predikningar är födda ur en nöd för egen och andras frälsning. Alltför många är framsprungna ur funderingar kring dagspolitik och det allmänna läget i landet och kyrkan. Det som berörts hos predikanten är i bästa fall tankarna, och då kan också tankarna hos åhörarna beröras. Men det är när predikan blir ett tal från hjärta till hjärta som den nödvändiga beröringen kan ske.
Så vad är det som behövs? Svaret är inte bara ett utan flera. Tidigare skribenter i detta samtal har pekat på mycket viktigt och riktigt. För församlingstillväxten behövs ett förnyat studium av Bibeln både hos individer och i den kristna gemenskapen (Julia Forsberg och Olivia Liebgott). För oss enskilda kristna som vill leva som Jesu lärjungar är det nödvändigt att vi ägnar tid och kraft åt en bibelläsning som tar bibelordet på allvar och öppnar oss för dess kraft (Hans Lindholm). För trons och församlingens överlevnad behöver vi på olika sätt öka både kunskap och tilltro till Bibeln bland annat genom att ge Ordet plats i gudstjänsten (Leif Carlsson).
Till detta skulle jag vilja lägga ett mer djupgående uttryck hämtat från historien: Jag tror att vi behöver en ny bibelrörelse. En rörelse som flyttar tillbaka Bibeln från nattduksbordet – eller bokhyllan – till köksbordet, för att använda ett lånat och bildligt uttryck.
En väckelse som i första hand söker sig till Bibeln för att med Andens hjälp höra Guds tilltal. En väckelse som omvandlar predikan till ett tal från hjärta till hjärta. När behov och beröring möts finns förutsättningar för fördjupning och växt. Det är i alla fall min bön och min tro.
