Utvecklingen när det gäller yttrandefriheten i Algeriet är alarmerande. Människorättsorganisationen Amnesty International har krävt, vilket Dagen tidigare rapporterat om, att Algeriet ska “släppa alla anklagelser” mot ett antal oskyldigt dömda. En av dessa är Foudhil Bahloul. I hans fall ansågs det brottsligt att han som konvertit tog emot 200 euro från en icke godkänd givare i Tyskland.
I ett annat fall dömdes författaren Said Djabelkir till tre års fängelse. Han, själv muslim, har skrivit två böcker om islam. I böckerna ger han uttryck för uppfattningen att man måste kunna diskutera islam och inte vara hänvisad till att acceptera Koranen som bokstavligt sann. Han kritiserade också praktiserandet av barnäktenskap i vissa muslimska länder. Den algeriska domstolen ansåg att Djabelkir härigenom förolämpat islam.
Det finns flera fall som vittnar om det hårdnande klimatet för yttrandefriheten i Algeriet, som domen på fem års fängelse mot den kristna konvertiten Hamid Soudad. Även spridande av biblar och missionerande bestraffas.
Enligt Open Doors årliga rapport World Watch List framgår att majoriteten av Algeriets kristna har konverterat från islam, som är statsreligion i Algeriet. De kristna löper störst risk att förföljas, inte bara av familj och släkt utan också av myndighetsrepresentanter och etniska ledare. Förföljelsen tar sig uttryck i trakasserier, misshandel och påtryckningar att följa muslimska sedvänjor, liksom hinder att uttrycka tron offentligt.
Lagarna som reglerar icke-muslimsk tro förbjuder allt som kan underminera muslimsk tro eller som kan användas i syfte att förleda en muslim att konvertera. Detta begränsar konvertiternas frihet och gör livet påfrestande för kristna, till exempel genom att deras möjlighet att försörja sina familjer försvåras. Det gäller exempelvis när någon fängslats för hädelse.
Att på detta sätt både erkänna yttrandefriheten och samtidigt avskaffa den framstår som ett hyckleri värt Nobelpris.
— Anders Svensson och Hulda Fahmi
Under de senaste åren har myndigheterna i Algeriet drivit en systematisk kampanj mot protestantiska kyrkor. Detta har lett till att 16 kyrkor har stängts ner helt. Senast i juli i år stängdes tre kyrkor. Konsekvensen är att många kristna saknar en kyrka. Detta har lyfts fram av FN:s experter. Men Algeriet fortsätter att förneka att man förföljer kristna.
I svar till FN angående fallet Said Djabelkir försvarar Algeriet sin hädelselag med hänvisning till bland annat Europadomstolens rättspraxis – såsom den mest avancerade domstolen vad gäller mänskliga rättigheter.
Vad är det då för rättspraxis som Algeriet syftar på? Jo, i en dom den 25 oktober 2018 ansåg Europadomstolen, i likhet med en österrikisk domstol, att “sårande av religiösa känslor” var straffbart (läs hädelse). Straffet blev 480 euro i böter.
[ Algerisk pastor: Vi döper i floder - som de tidiga kristna ]
Vari bestod då kvinnans brott? Hon hade vid två föreläsningar om islam nämnt att profeten Muhammed påstås ha gift sig med en sexårig flicka, Aisha. Detta äktenskap ska enligt traditionen senare ha fullbordats när Aisha var nio år gammal. Den österrikiska kvinnan frågade auditoriet om inte det i så fall måste betraktas som pedofili.
Kvinnan ansågs genom sitt uttalande ha gått över gränsen för en objektiv debatt och andras rätt att få “skydd för sina religiösa känslor” och “religiös fred” i Österrike.
Europadomstolen tyckte sig genom domen ha funnit en bra balans mellan yttrandefriheten och religiösas rätt att slippa få sin religiösa känsla kritiserad. Domen ger därmed oväntat stöd för fortsatta hädelselagar och intoleranta religiösa maktstrukturer. Att på detta sätt både erkänna yttrandefriheten och samtidigt avskaffa den framstår som ett hyckleri värt Nobelpris.
I en artikel i Dagen den 23/11 2018 kritiserade vi domen och varnade för dess konsekvenser. Vi befarade till exempel att den skulle kunna användas som ett instrument för bestraffning i länder med statsreligion. Så sker nu i Algeriet.
Europadomstolens praxis är en tragedi för den fria åsiktsbildningen. Det visar förföljelsen och frihetskränkningarna i Algeriet.
Det finns fortfarande tolv länder i världen där hädelse (blasfemi) eller att lämna islam (apostasi) kan bestraffas med döden. Detta uppmärksammades i en ny rapport som släpptes av Monash University i oktober 2021 med anledning av internationella dagen mot dödsstraff. Det visar med tydlighet att kampen mot hädelselagar och för rätten att byta religion måste fortsätta.
Många var de röster i Sverige som ondgjorde sig över Lars Vilks rondellhund och menade att den kränkte islam och profeten Muhammed. Nu när Vilks är död hyllas han för djärvheten att försvara yttrandefriheten. Det går dock inte att sitta på båda stolarna samtidigt. Europadomstolens praxis är en tragedi för den fria åsiktsbildningen. Det visar förföljelsen och frihetskränkningarna i Algeriet.
Sveriges regering måste ta tydlig ställning för yttrandefriheten och mot hädelselagar och i ord och handling visa stöd för de motioner som har lyfts i riksdagen och i Europaparlamentet gällande detta. Men för att motionerna ska ha verkningskraft måste yttrandefriheten försvaras både på hemmaplan och internationellt.
