Återkommande möter vi nyhetsrapportering om våld, förtryck av kvinnor och mänskliga rättigheter. Det handlar till exempel om moralpoliser och parallella rättssystem i förorten, islamiska skolor som bryter mot den svenska skolans värdegrund, återkommande våldsdåd mot personer som ansetts häda islam eller islams profet Muhammed.
Listan kan göras längre. Detta är företeelser som en del muslimska grupper försvarar med hänvisning till islams heliga texter. Frågan är hur vi i samhället gemensamt bör hantera denna situation. Det är tid att problematisera islams relation till mänskliga rättigheter.
I en ny rapport från Claphaminstitutet, Islamiska värderingar kontra västerländska värderingar, studerar och analyserar vi sjutton olika områden där det kan finnas konflikt mellan dessa. Det handlar bland annat om demokratiska fri- och rättigheter som yttrandefrihet och religionsfrihet; om kvinnors rättigheter och om uppmuntran till våldsbrott och terrorism.
På tre områden skulle en samsyn kunna vara möjlig, men på fjorton av områdena finns en uppenbar konflikt mellan en västerländsk syn på mänskliga rättigheter och bokstavstrogen islam, så som den uttrycks i Koranen och haditherna – berättelserna om Muhammeds liv.
Sverige och Europa står under 2020-talet i ett spänningsfält mellan tre delvis överensstämmande, delvis motstridiga värdesystem: För det första den kristet grundade kultur som historiskt format vår kontinents medmänskliga fri- och rättigheter byggda på en biblisk grundsyn, för det andra den sekulära filosofi som under det senaste halvseklet har frikopplat individ och samhälle från sina traditionellt kristna rötter och för det tredje en auktoritär islamisk kultur som främst via invandring blivit ett starkt växande inslag i vår del av världen.
Samhällen i västvärlden behöver förstå att bokstavstrogen islam innehåller läror som är moraliskt förkastliga och som utgör hinder för en lyckad samexistens.
— Omid Pasbakhsh, Reinhold Fahlbeck och Per Ewert
Trots skillnader mellan kristen och sekulär filosofi har dessa två värdesystem likväl gemensamma inslag som står i skarp motsättning till bokstavstrogen islam. Samtidigt finns likheter mellan kristendomen och islam i kritiken av den individcentrerade sekularismen. Men även om dessa värdesystem har beröringspunkter är vår slutsats att en bokstavstrogen tolkning av islam innehåller en rad läror som omöjliggör en lyckad integration i Sverige och Europa.
Det är inte realistiskt eller moraliskt lämpligt att kräva att muslimer frånsäger sig sin religiösa övertygelse och de värderingar som denna övertygelse medför. Hur kan då västvärlden bäst bemöta en bokstavstrogen version av islam? Hur kan samhällen i väst motverka sådan segregation och förtryck av grundläggande mänskliga fri- och rättigheter som uppstår som följd av hängivenhet till en religiös åskådning? Här följer några förslag.
- Samhällen i västvärlden behöver förstå att bokstavstrogen islam innehåller läror som är moraliskt förkastliga och som utgör hinder för en lyckad samexistens.
- Politiker, medier och samhället i stort ska kunna tala öppet om problemen med en bokstavlig tolkning av islam utan att bli beskyllda för islamofobi eller hotas. Uttalanden ska vara informativa och tydliga.
- Samhällsinstitutioner som tar emot nyanlända muslimer ska kunna ge dem information om att viss praxis som förkunnas i Koranen och haditherna inte godtas i västvärlden därför att de strider mot västerländska värderingar och lagar.
- Skolor och andra samhällsinstitutioner bör upplysa om vilka konsekvenser en bokstavlig tolkning av islam kan få för vårt demokratiska samhälle.
- Islams anhängare behöver vara öppna för en saklig diskussion kring de inslag i religionen som kolliderar med ett öppet demokratiskt samhälles värderingar.
- Religionsfriheten behöver försvaras som grundläggande värde i samhället.
[ Kristen procession i Frankrike attackerades av islamister ]
Vi vill understryka att denna nödvändiga och välmotiverade kritik under inga omständigheter får riktas mot muslimer som personer. Strävan att bekämpa bokstavlig tolkning av islam får inte bli grund för klander av muslimer som individer, och/eller de personliga brister de kan ha i att anpassa sig till det europeiska samhället.
Befolkningen i västvärlden måste alltid ha i åtanke de svårigheter det innebär att lämna ett hemland, komma till en främmande kultur, lära sig ett nytt språk, hamna i socialt och ekonomiskt utsatta områden, anpassa sig till nya levnadsförhållanden, försöka finna en meningsfull sysselsättning och så vidare.
Kritiken av bokstavstrogen islam behöver därför gå hand i hand med ambitionen att hjälpa muslimer i alla dessa hänseenden. En bokstavlig tolkning av islam är ett hot mot det svenska och europeiska samhället och alla människors grundläggande fri- och rättigheter. Detta innebär att samhällen i väst aktivt behöver motverka en sådan ideologi, bland annat genom att öppet kritisera den och betona att dess praktik inte är godtagbar i ett öppet demokratiskt samhälle.
[ Jacob Rudenstrand: Debatten om problematiska inslag i islam hindras av språkpoliser ]
