I en intervju med Dagen säger EFK:s missionsledare Linalie Newman att en viktig orsak till att samfundet lämnar Sea är bildandet av den nya missionsalliansen Sema. Hon menar att det är “häpnadsväckande” att EFK inte bjöds in inför bildandet och säger att hon själv först “fick läsa om bildandet i Dagen”.
Som ledningsgrupp för denna missionsallians vill vi ta tillfället i akt att ge vårt perspektiv på saken. Sema har sina rötter flera år tillbaka i tiden. Visionen växte fram genom att vi som grundarorganisationer började samarbeta kring olika events, och att vi insåg att vi – trots betydande skillnader i arbetssätt – kunde mötas på samma våglängd.
Inte minst hade vi en gemensam längtan att gå ut i hela världen för att i ord och handling, i den helige Andes kraft, göra alla folk till Jesu lärjungar.
Samtidigt upplevde vi att den viktiga och breda gemenskapen i Svenska missionsrådet behövde kompletteras med en teologiskt mer homogen gemenskap, med Lausannedeklarationen som grund och med större möjlighet att agera gemensamt i det offentliga rummet.
[ "Häpnadsväckande att EFK inte bjöds in inför bildandet av Sema" ]
Det var också i den vevan som Svenska evangeliska alliansen hamnade på vår radar. Sema växte i grunden fram organiskt, och Sea blev i praktiken den sista pusselbiten för att få ihop pusslet, då de erbjöd en struktur och en koppling till den internationella Lausannerörelsen som var viktig för oss alla.
Samtidig var detta lite ny mark, och vi var måna om att ha alla styrelser med på tåget innan vi offentligt gick ut med information om vad som växte fram. Så snart den sista styrelsen hade gett sitt godkännande till Semas inriktningsdokument gjorde vi därför två saker: 1) Vi kontaktade alla våra samarbetsorganisationer, för att de inte bara skulle få höra om bildandet via medierna och 2) vi skrev en artikel om Sema som publicerades här i Dagen.
Vi har noterat att det i förstaläget inte är samfunden som anser sig ha störst behov av det som Sema erbjuder.
Det är alltså korrekt att Sea inte kontaktade EFK i förväg, men detta var för att EFK redan hade blivit kontaktat av en annan av våra grundarorganisationer. Och orsaken till att vi inte involverade fler organisationer i uppstartsfasen var att Sema växte fram organiskt och att vi inte ville slå på stora trumman förrän våra styrelser hade fått säga sitt.
Från och med Semas bildande är dock alla som ställer upp på visionen välkomna in i gemenskapen. I nuläget handlar det om 13 organisationer, och vi har noterat att det i förstaläget inte är samfunden som anser sig ha störst behov av det som Sema erbjuder. Detta är inget problem – sannolikt tycker man att SMR fyller mycket av denna funktion. Ur vårt perspektiv behöver man dock inte välja, och även icke-medlemmar är välkomna på våra missionskonsultationer.
Detta är alltså vår förklaring till den process som föregick bildandet av Sema. Om Sea har brustit i kommunikation är det delvis en följd av ovanstående, men vi beklagar förstås om vår missionsallians fick en dålig start i relation till EFK.
[ SEA: Vi anar att äktenskapsfrågan gör att vi uppfattas som ”snäva” ]
