Just nu mobiliseras godhet och solidaritet i kyrkor och kristna församlingar för att bistå ukrainare på flykt. En stark positiv kraft som många sekulariserade svenskar varken ser eller förstår. Ingen behöver knacka på dörren – hem och hjärtan står redan vidöppna. Tältsängar och luftmadrasser samlas ihop till församlingslokaler, second hand-prylar köps in, mackor och te serveras.
Självklart är det inte bara troende människor som gör uppoffrande insatser. Verkligen inte! Men kyrkorna har en flertusenårig tradition, ett självklart dna, att värna främlingen och ta hand om folk på flykt. Ingen kan ta miste på den goda viljan och genuina omtanken.
Men kärlek och omsorg kan uttryckas på olika sätt. Med förra flyktingkrisen i färskt minne finns lärdomar att dra för att möta sin nästa med respekt. Varje flykting kan ses som ett offer att tycka synd om, eller som en medmänniska att behandla med värdighet. Självklart vill vi det senare, och några viktiga råd att ta med i bemötandet är därför:
- Människorna som kommer hit har berövats inflytande över sina liv. Hemlandet är invaderat, vardagen sönderslagen, nära och kära riskerar sina liv. Försök återskapa kontroll och initiativ. Pracka inte på våra vanor och lösningar, men var lyhörd för både barns och vuxnas egna behov och önskemål. Gör vad du kan för att skapa såväl mentalt som fysiskt eget utrymme kring individen och familjen. Tänk dig in i deras situation. Var aldrig närgången.
- Kyrkans mervärde är förståelse för religionens betydelse i en krissituation och sorgeprocess. Tron blir, för de flesta, ännu viktigare på flykt. Underlätta för religiösa uttryck, bönestunder och gudstjänst, men undvik att överbevisa någon om din egen livsåskådning. Samma sak gäller för övrigt politiska åsikter.
- Låta folk välja sina vanor, kläder och mat. Valmöjligheter handlar om värdighet. Hellre ett “presentkort” på en second hand än förvalda kläder och husgeråd i en kasse.
- Bjud gärna på middag. Mat är gemenskap. Men låt framför allt folk få laga den mat de gillar hemifrån. Samma sak med musik. Mat och musik är kulturbärare som ger lugn och igenkänning.
- Trygga vuxna bidrar till trygga barn! Många mammor som kommer har i ett slag blivit ensamma i sin föräldraroll när maken inte fick följa med över gränsen. De behöver extra stöd, exempelvis med: * kunskap om hur det svenska samhället fungerar * hjälp med tolk för att översätta viktiga handlingar * nyheter från hemlandet, hur hemska de än är * samtal i stöd- och/eller föräldragrupper.
- Barn har rätt till skolgång. Försök att lösa det på så nära håll som möjligt. Inbjud också barnen att delta i lokala fritidsaktiviteter. I leken utvecklar barnen kommunikation och vänskap.
- Lek och aktiviteter är också viktigt på boendet för att skingra barns tankar.
- Även om barn snappar upp språket snabbare så ska de inte behöva bära familjens integration. De vuxna måste ta det ansvaret.
- Det kan vara svårt att uppfatta ett barns trauma. Att komma ifrån eller förlora sina föräldrar är något av det värsta som kan hända ett barn. Försök få professionell hjälp av kurator eller psykolog.
- Även barn har rätt till information från sitt hemland, anpassad och formulerad till deras mognad och förståelse.
[ Dagen på plats när bussar med flyktingar kom till Göteborg ]
Allt tyder på att vi kommer få se långvarig flyktingsituation, troligen värre än Syrienkriget. En miljon barn har redan flytt Ukraina. Alla barnrättsorganisationer varnar för dessa barns sårbarhet och risker för kidnappning, övergrepp och människohandel. Vi måste alla vara observanta på de personer som är ute efter att skada barn. De dyker upp överallt, också i kyrkor.
Det står redan klart att svenska myndigheter inte kommer att klara behoven av boende och omhändertagande. Civilsamhället behövs mer än någonsin. Det kommer saknas tusentals hem där traumatiserade barn och splittrade föräldrar försöker orientera sig i en ny verklighet. Det handlar om att hitta familjehem och gode män, ge stöd och utbildning. Vi vill undvika institutionsvård så långt som möjligt, eftersom boende i stora grupper medför andra utmaningar.
[ Elisabeth Sandlund: För ukrainarna bygger varken EU eller Sverige murar ]
Med detta sagt står vi inför ett stort uppdrag som genom historien visat sig vara en av kyrkans främsta grenar: Mobilisering av kärlek och omsorg för barn och vuxna som upplever nöd och utsatthet. Den kristna folkrörelsen är kronisk bärare av en social kallelse, men också av hoppet och tron.
Det är för en stund som denna som kyrkans folk sätts i rörelse. Låt oss göra det med målet att möta varje barn, förälder och äldre som våra egna släktingar och vänner. Med respekt och värdighet.
[ Dagens människa: 153: Sebastian Stakset på plats i Ukraina ]
Fotnot: Barnkonventionen är tydlig med barnets rättigheter i utsatta situationer. Så här säger några av paragraferna:
- 3 – Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn.
- 12 – Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör henne/honom. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad.
- 22 – Ett flyktingbarn har rätt till skydd och hjälp.
- 26 – Varje barn har rätt till social trygghet.
- 31 – Varje barn har rätt till lek, vila och fritid.
