Micael Grenholm, teolog och författare, skriver i sin debattartikel (Dagen 28/4) om livsmedelsproduktion och hungerproblematiken i världen. Nio miljoner människor dör varje år av hungerrelaterade orsaker enligt World Food Programme (WFP). Micael Grenholm beskriver den massivt ökade konsumtionen av kött och mejeriprodukter som i dag kräver drygt 80 procent av vår planets odlingsbara mark.
Micael Grenholms viktiga poäng är att jordbruket behöver ställas om för att i större utsträckning användas till att odla mat som människor kan äta utan att gå omvägen genom att föda upp djur. Därför behöver vi drastiskt minska vår konsumtion av animaliska livsmedel, skriver han.
Göran Torstadius, lantbrukare, skriver i sin replik (Dagen 8/5), dels att djur kan äta restprodukter från vegetabilisk odling, dels att viss del av mark lämpar sig bättre att odla foder till djur. Men Göran Torstadius har inga argument som förklarar varför fyra femtedelar av all odlingsbar mark ska användas till foderodling.
Vi vill lyfta några ytterligare perspektiv i dessa viktiga frågor.
Hållbar livsmedelsproduktion. Våra kyrkliga organisationer kan både på hemmaplan och internationellt verka för ett mer hållbart jordbruk som inriktar sig på produktion av vegetabilier. Utgångspunkten är att vi mer effektivt kan bekämpa hungern genom odling av spannmål, majs, grönsaker, frukt och baljväxter i stället för att gå omvägen via djuruppfödning.
Den centrering kring animaliska livsmedel som finns ibland världens rikaste länder blir inte bara normerande för den nationella produktionen utan även i utvecklingsprojekt i andra länder. Hur bedriver man ett hållbart jordbruk som skapar livsmedelstrygghet?
Vill vi ha ett starkt djurskydd går det hand i hand med radikalt minskad köttkonsumtion och ett bättre liv för de djur som ändå föds upp för att bli mat.
— Debattörerna
Men i dagens politiska landskap inte bara ignoreras vikten av en omställning av jordbruket. Faktum är att enorma mängder skattepengar går direkt som subventioner till boskapsindustrin. Inom EU är det inte mindre än 300 miljarder kronor årligen.
Regeringen har i årets vårbudget avsatt 300 miljoner extra till främst gris- och fjäderfäsektorerna. Dessutom har man tillsammans med Centerpartiet aviserat ett stödpaket på hisnande två miljarder till djurindustrin. Varför inte låta detta ekonomiska stöd gå till bönder som vill ställa om till vegetabilisk produktion, eller till att få ned priset på vegetabiliska livsmedel?
Miljö och klimat. FN:s klimatpanel IPCC lyfter i sin senaste rapport fram vinsterna med en minskad konsumtion av animalier och nödvändigheten att främja denna utveckling med politiska beslut. En tredjedel av alla växthusgaser kommer från livsmedelssektorn.
Men i klimatdebatten är det iögonfallande hur lite av livsmedelsproduktionens utsläpp av växthusgaser som uppmärksammas. Kött- och mejeriproduktionen släpper ut nästan lika mycket som alla bilar, bussar, båtar och flygplan tillsammans. 75 procent av växthusgasutsläppen från maten vi äter i Sverige kommer från kött, mejeriprodukter och fisk.
Mat och hälsa. En växtbaserad kost har många hälsofördelar och är näringsriktig i livets alla skeden och alla åldrar. Personer som äter vegetariskt uppvisar minskad risk för hjärt-kärlsjukdom och vissa cancerformer. Personer som äter vegetariskt lever längre.
Jämfört med lakto-ovo-vegetariska kostalternativ verkar vegansk kost ge ytterligare skydd mot övervikt, högt blodtryck, diabetes typ 2 och dödlighet i hjärt-kärlsjukdom. Att äta helt växtbaserat har visat sig kunna få hjärt-kärlsjukdom att gå tillbaka. I studier har åderförkalkning i blodkärl tillbakabildats hos majoriteten av personer som gör ett sådant kostskifte.
Djuretik. Dagens hantering av djur behöver också ifrågasättas utifrån etiska principer. De allra flesta djur hålls instängda under fabriksliknande förhållanden. Det är djuren som får betala priset för den höga köttkonsumtionen.
Vill vi ha ett starkt djurskydd går det hand i hand med radikalt minskad köttkonsumtion och ett bättre liv för de djur som ändå föds upp för att bli mat. Det minsta vi kan begära är att de får vistas utomhus och få böka och beta i marken, vilket är långt ifrån verkligheten för de flesta djur i dag.
Konsekvenserna av kött- och mejeriproduktion måste belysas. Det är dåligt för djur, miljö och klimat. Det är inte bra för människors hälsa och bidrar inte heller i arbetet för en mer rättvis fördelning av världens resurser. Var finns handlingsplanerna för hur vår kött- och mejerikonsumtion ska minska till förmån för mer växtbaserad mat?
Hela skapelsen. Föreställningen att det skulle stå människan fritt att utnyttja djur och natur är en förutsättning för dagens rovdrift. Kyrkan har bidragit till denna hierarki, till exempel genom att tolka Bibelns skapelseberättelser i betydelsen att framhäva människans överhöghet i stället för lyfta fram människans uppdrag att “bruka och vårda” skapelsen (1 Mos 2:15).
Kyrkan har en kallelse att värna naturen och alla levande varelser. “Gå ut överallt i världen och förkunna evangeliet för hela skapelsen” (Mark 16:15).
