För mycket länge sedan tillhörde alla pingstvänner Svenska kyrkan – av födsel, ohejdad vana och på uppmaning av Lewi Pethrus.
För drygt 20 år sedan visade forskning, vill jag minnas, att 70 procent stod kvar. Sedan kom möjligheten att dirigera kyrkoavgiften till Alvik, och enligt Pingsts hemsida har drygt 10 000 av medlemmarna gjort så. Det är ingen vågad gissning att de flesta av dem också lämnat Svenska kyrkan, för att inte behöva betala dubbla avgifter.
Den dubbla samfundstillhörigheten kan ha olika orsaker: Lewi Pethrus (fortfarande), önskan att delta i kyrkopolitiken, längtan till traditionerna och psalmerna. Jag ifrågasätter inte drivkrafterna, och det finns inget förbud i varken Svenska kyrkan eller Pingst att vara dubbelsluten. Inte heller Skattemyndigheten nekar någon att stödja verksamheten ekonomiskt i två (eller flera) samfund via skattsedeln.
Därför är det svårt att förstå fördömanden och avståndstaganden av pingstvänner när det nyligen blev känt att ärkebiskopen ska tala på Nyhem på midsommarafton.
— Claes Waern
Hur många pingstvänner – med det menar jag medlemmar i pingstförsamlingar – tillhör Svenska kyrkan i dag? Säkert färre än 70 procent. 50? 40?
Oavsett procentsatsen är Antje Jackelén den näst största samfundsledaren för pingstvänner i Sverige. Bara Daniel Alm övertrumfar henne. Därför är det svårt att förstå fördömanden och avståndstaganden av pingstvänner när det nyligen blev känt att ärkebiskopen ska tala på Nyhem på midsommarafton. En del säger sig till och med vilja bojkotta hela Nyhemsveckan i år av denna anledning.
Men varför kan inte hon få komma till pingstkonferensen och tala till sina medlemmar? Åhörarna får sedan göra som de alltid gjort – inte minst i Nyhem: Pröva orden och behålla det goda.
