År 1968 publicerade psykiatriker Nils Bejerot boken Narkotikafrågan och samhället. Enligt Bejerot var narkotikamissbruk en social smitta. Narkotikaberoende skulle först betraktas som en social och kulturell pandemi och i andra hand som ett fysiskt beroende.
Bejerot beskrev vidare att det som gjorde narkotikamissbruket till ett så “smittsamt” beteende var att det spreds som en kulturell smitta. En kultur som glorifierade och uppmuntrade narkotikabruk utgjorde grogrunden till missbruk, snarare än substansers beroendeframkallande effekter. Bejerot menade att det från början var ensamma normbrytare som skapade en sådan drogkultur men att den sakta men säkert infekterade fler och fler personer.
Bejerots idéer var snällt sagt pseudovetenskapliga, men de kom i mångt och mycket att lägga grund för Sveriges repressiva narkotikapolitik som tog form under 1980-talet. Personligt bruk kriminaliserades, straffen höjdes och det offentliga startade i gång en rad propagandakampanjer — allt för att hålla svenska folket borta från narkotikan.
Det är idéer och en politik som har fått förödande konsekvenser. Enligt Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk har Sverige bland de högsta talen för narkotikarelaterade dödsfall i Europa per miljon invånare, och mellan 2012 och 2020 har i genomsnitt 890 människor per år dött av narkotikarelaterade orsaker. Kriminaliseringen av personligt bruk har även gött de svarta marknaderna och varit en grogrund för den organiserade brottsligheten.
De dödsfall som finns relaterade till bruket av cannabis beror på just detta — köpare som tror sig köpa en riskfri produkt som sedan varit spetsad med en substans hon inte varit medveten om.
— Henrik Dalgard
Det var därför beklämmande att läsa hur Fred Nyberg, i ett inlägg på debattsidan nyligen, verkar försvara den rådande ordningen genom att argumentera emot det som skulle vara ett av de första stegen mot en mer human narkotikapolitik – en legalisering av cannabis.
Enligt Nyberg skulle en legalisering av cannabis inte ha någon effekt på den organiserade brottsligheten. Han hänvisar till utvecklingen i USA och Kanada, och hävdar att kriminella så småningom skulle hitta andra inkomstkällor. Må så vara. Ingen hävdar att en legalisering skulle vara en universallösning på den grova brottsligheten. Men i dag utgör cannabisförsäljning en av den organiserade brottslighetens största inkomstkällor, och en legalisering skulle slå hårt mot gängens etablerade finansiella strukturer. När det organiserade våldet är ett av våra största samhällsproblem vore det konstigt att bortse från en reform som skulle dra undan mattan för gängens finansiella verksamhet med motiveringen att de inom sinom tid kan finna andra inkomstkällor.
[ Fred Nyberg: Att legalisera cannabis lär inte sätta stopp för gängkriminaliteten ]
Det är dock framför allt utifrån polisens perspektiv en legalisering vore positiv. I stället för att behöva spendera timmar på att jaga ungdomar med cigaretter skulle man kunna fokusera sin energi på att motverka de riktigt grova våldsbrotten.
Nyberg ägnar vidare större delen av sin artikel med att beskriva de skadliga effekterna av cannabisrökning. Det finns dock lite belägg inom den etablerade forskningen för att en kriminalisering har en signifikant effekt på användningen av cannabis. I stället har kriminaliseringen av personligt bruk medfört att bruket i sig blivit mer riskfyllt och skadligt.
I dag tvingas den som brukar cannabis ut på en osäker svart marknad i kontakt med grovt kriminella. Då det inte finns någon konsumentöversyn, som det gör i försäljningen av produkter på vanliga marknader, har inte köparen någon aning om vad produkten hon köper innehåller. De dödsfall som finns relaterade till bruket av cannabis beror på just detta — köpare som tror sig köpa en riskfri produkt som sedan varit spetsad med en substans hon inte varit medveten om.
[ Biskopar upprörda över marijuanalag ]
Den som bryr sig om människors hälsa bör således förorda ett system där bruket av cannabis kan ske riskfritt. En legalisering skulle medföra att försäljningen kan ske öppet, där myndigheter har möjlighet att överse och kontrollera de produkter som säljs. Konsumenter skulle vidare få möjlighet att se vad den produkt de köper faktiskt innehåller.
Det finns dock en märklig underliggande logik i Nybergs debattinlägg där han tycks anta att folkhälsa skulle vara det överordnade värde som samhället ska underordnas. Största delen av texten motiverar som sagt en fortsatt kriminalisering av cannabis utifrån att produkten är “dålig”.
Människor gör dock dagligen val som är dåliga. Valet att tillsammans med vänner gå ut på en sportbar och beställa en hamburgare drypande i fett och lite för många öl när man ser damlandslaget spela fotboll är något som ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Men det är ett val som sätter guldkant på tillvaron. Att vara människa är trots allt att väga olika val mot varandra för att finna den kombination som gör just ens eget liv det bästa som går att leva.
Politiken bör tillåta människor att vara just människor i stället för att behandla dem som boskap som ska ledas in i fållor med olika folkhälsobaserade etiketter.
[ Elisabeth Sandlund: Legal narkotika är inte vägen framåt ]
